Förbjuden litteratur och censur i Kina – en översikt
Följande text är skriven av Fredrik Fällman som en del av handledningen för arbete med förbjuden litteratur och censur i Kina. Handledningen togs fram inom ramen för Banned Books Week Sverige 2024. Fredrik Fällman är forskare och docent i sinologi – vetenskapen om det kinesiska språket och kinesisk historia och kultur. Han undervisar i kinesiska och om kinesisk historia, idéhistoria, religion och propaganda bland annat. Fredrik Fällman är också ledamot i Svenska PEN:s styrelse.
Det kinesiska språket har sedan flera hundra år ett särskilt uttryck som ofta översätts som "litterär inkvisition" men som ordagrant betyder "textfängelse", wenziyu 文字獄. Det fångar ganska bra vad det handlar om, en vilja att stänga in eller kontrollera det fria ordet för maktens syften. Folk- republiken Kina har en statlig myndighet som kontrollerar media, film, tv och förlag men det finns inte någon officiell lista med censurerade verk. Förläggare, redaktörer och författare tvingas bedöma och censurera sig själva i stor utsträckning.
Genom historien har kinesisk censur handlat om moral, politik, livsåskådning och ibland även litterär stil. Kulturen är ett av de områden där Mao Zedongs idéer fortfarande har fäste i dagens Kina och hans tal från maj 1942 om litteratur och konst är centralt. Mao sa att "... syftet måste likväl vara att tjäna folkets massor". Kinas nuvarande president Xi Jinping anknyter till Mao men fokuserar i stället på moral i ett uttalande från 2014: "Vi måste leda folk till att längta efter och söka ... moral". Att "tjäna folkets massor" eller "söka moral" handlar i slutändan om att tjäna kommunist- partiets syften och inte störa makthavarnas kontroll över samhället.
Periodvis har censuren under folkrepubliken dock varit mildare och den är inte alltid lätt att förstå. George Orwells 1984 och Djurfarmen finns till exempel översatta och tillgäng- liga i bokhandeln. Nobelpristippade kinesiska författare som Yu Hua och Yan Lianke censureras ibland men kan oftast ge ut sina verk. Ovissheten och självcensuren är effektiva verktyg för makthavarna och skapar ett litterärt klimat där mycket inte ens blir skrivet. Den uiguriske författaren Perhat Tursun, dömd till 16 års fängelse för sitt skrivande, uttrycker stämningen väl i sin roman The Backstreets: "Jag tänkte att jag inte skulle avslöja för andra vad jag fantiserade om. Men de kommer att använda alla till buds stående medel för att ta reda på någon annans tankar. För dem är det ett brott att fantisera i hemlighet."
Drömmar om byn Ding av Yan Lianke
Romanen Drömmar om byn Ding handlar om den sanna historien om hur hela kinesiska byar på 1990-talet drabbades av aids efter att invånarna lockats till att sälja blod och sedan injicerats med infekterad blodplasma för att undvika anemi.
Romanens berättarjag är pojken Qiang som blivit mördad på grund av att hans far "var den störste blodhandaren i byn" (sid 12) och genom pojkens ögon får vi följa vad som händer i byn Ding när fler och fler får "febern". Vi får följa pojkens far, farbror och farfar som hanterar krisen på olika sätt. Farfadern försöker agera som byns ålderman och hålla ihop alla med hjälp av sin visdom och gamla traditioner. Fadern profiterar på krisen, bland annat genom att köpa blod, sälja kistor och sedan sälja så kallade skuggbröllop mellan avlidna personer. Farbrodern väljer att gå emot alla normer för att kunna leva lycklig den sista tiden av sitt liv.
Drömmar om byn Ding handlar om hur människor förhåller sig till det faktum att de själva, eller alla runtomkring dem, snart ska dö. Förutom farbrodern som väljer att leva sina sista dagar lycklig, så ägnar sig byborna åt att stjäla, skaffa sig materiella fördelar och se till att de inte tappar ansiktet inför andra. Att blint lita på olika statliga kommittéer och följa traditioner blir viktigare än att försöka ställa de ansvariga för katastrofen till svars eller att leva ett gott liv.
Varför och hur boken förbjudits
Romanen bygger på verkliga händelser och blev förbjuden i Kina eftersom de kinesiska myndigheterna framställs som ansvariga för aidskatastrofen. Ämnet ansågs också fortfarande som känsligt för de boende i Henanprovinsen. Boken hann vara ute på den kinesiska bokmarknaden, men den drogs tillbaka kort därefter av den kinesiska censurmyndigheten.
Yan Lianke har medgett att han, för att kunna ge ut sina böcker, har ägnat sig åt självcensur. Han gjorde det också när han skrev Drömmar om byn Ding eftersom han inte ville "lämna läsaren i samma mörker som drabbade honom själv". Yan Lianke skriver ofta satiriskt och samhällskritiskt och många av hans böcker är eller har varit förbjudna i Kina, bland annat Drömmar om byn Ding. Det är paradoxalt eftersom han samtidigt också tilldelats flera litterära priser i Kina.
Yan Lianke - författare till Drömmar om byn Ding
Yan Lianke, född 1958, är en av Kinas främsta samtida författare. Han började skriva 1978, samma år som han gick med i kines- iska armén och Kommunistpartiet. Han arbetade under 25 år på propagandaavdelningen och åtnjöt alla de privilegier som kommer med en hög position inom partiet. När han började ge ut böcker blev de ofta förbjudna eftersom de kritiserade stats- apparaten, och han ombads så småningom att lämna armén.
Jag ritar en dörr på väggen med fingret av Gui Minhai
Jag ritar en dörr på väggen med fingret är en diktsamling av den svenska förläggaren och författaren Gui Minhai. Dikt- erna är skrivna under tiden Gui Minhai varit frihetsberövad i Kina och handlar mycket om Sverige och om svenskhet. Det finns också dikter som handlar om tiden i fängelse och om hans gripande. Gui Minhais dotter Angela Gui har skrivit förordet till boken och ett efterord är skrivet av Kurdo Baksi där han beskriver kinesiska statens metoder för att tysta meningsmotståndare. Dikterna återges i boken både på kinesiska och i svensk översättning.
Varför och hur boken förbjudits
Jag ritar en dörr på väggen med fingret har inte uttryckligen förbjudits i Kina, men det finns inga möjligheter att ge ut den i landet och dikterna var tvungna att smugglas ut ur Kina och publiceras utomlands. Boken består av dikter som Gui Minhai skrev när han var frihetsberövad runt 2017. Det var också svårt för Gui Minhai att ens skriva boken eftersom han under sin fängelsevistelse inte fick använda papper och penna, utan var tvungen att memorera dikterna och sedan skriva ner dem i efterhand. När han fick träffa sin dotter Angela Gui gav han henne dikterna för att smuggla ut ur landet.
Gui Minhai - författare till Jag ritar en dörr på väggen med fingret
Gui Minhai är en svensk-kinesisk författare, poet och bok- förläggare som kom till Sverige 1988 för att studera. När han senare nekades inresetillstånd i Kina bosatte han sig i Hong- kong där han startade förlaget Mighty Current Media och en bokhandel. Han frihetsberövades första gången i oktober 2015 och sedan igen 2018. Han har tvingats till falska bekännelser
i kinesisk tv och under 2020 dömdes han till tio års fängelse
i en skenrättegång för att ha tillhandahållit information till främmande makt. Hans egentliga brott är med stor sannolikhet att ha publicerat regimkritiska böcker, men ingen har fått se den så kallande domen. Hans dotter har inte haft kontakt med honom sedan 2018 och vet för närvarande inte var han sitter fängslad. Gui Minhai är hedersmedlem i Svenska PEN.
Babel av R.F. Kuang
Babel utspelar sig i 1830-talets Oxford dit en föräldralös pojke från Kanton i Kina hämtas för att utbildas vid Babel, världens ledande centrum för översättning och magisk silver- bearbetning. Pojken får namnet Robin Swift och utbildas i både döda och levande språk. Han inser så småningom att Babel inte är en plats enbart tillägnad kunskap, utan är hela förutsättningen för britternas världsherravälde. Robin kommer i kontakt med Hermessällskapet som vill krossa det brittiska imperiet och han måste till slut välja sida.
Varför och hur boken förbjudits
Hugo awards är ett prestigefyllt internationellt litteraturpris inom science fiction-genren som delats ut varje år sedan 1953. Platsen för prisceremonin varierar och 2023 ägde den rum i Chengdu i Kina. Nomineringar till priset sker av med- lemmar i World Science Fiction Society, där även läsare har möjlighet att nominera sina favoriter. De böcker som får flest röster är sedan de som tävlar om priset. 2023 visade det sig i efterhand att vissa verk och författare tagits bort från den slutliga nomineringslistan, trots att de fått tillräckligt många röster för att vara med i finalomgången. Läckta mail avslöjade att administratörer på Hugo awards uppmanat sina medlemmar att tänka på vad som kan anses vara politiskt känsligt i Kina, exempelvis Taiwan eller Tibet, när de gjorde sina nomineringar.
R. F. Kuangs roman Babel var en böckerna som drabbades av detta. Ett annat exempel är Xiran Jay Zhaos Iron widow. Båda författarna har kinesiskt påbrå och har genom sina aktiviteter på sociala medier och genom sina böcker varit öppna kring politiska tabun i Kina. Xiran Jay Zhao har kritiserat Kinas behandling av uigurer och R. F. Kuang har varit öppen med att hennes pappa var en del av rörelsen på Himmelska fridens torg 1989.
R. F. Kuang - författare till Babel
Rebecca F. Kuang är en prisbelönt författare, född 1996 i Guangzhou i Kina, och forskar vid Yale-universitetet i USA. Hennes pappa var en av alla studenter som protesterade vid Himmelska fridens torg 1989 och hon flyttade till USA från Kina som fyraåring med sin familj. Babel är hennes fjärde roman och har vunnit flera priset, bland annat det prestige- fulla Nebulapriset och British Book Award.