Events
Samling
- Titel
-
Events
Resurser
-
Boken förbjöds i Nya Zeeland bland annat på grund av oanständigt språk och skildringar av utomäktenskapligt sex.
-
I Sverige gick inte boken att låna på bibliotek eftersom Bibliotekstjänst (BTJ) och Stockholms stadsbibliotek ansåg att boken innehöll stereotypa människoskildringar och själlös pornografi. 1989 hotade också sex förlag att bojkotta Bokmässan i Göteborg eftersom Jackie Collins var inbjuden.
-
Boken förbjöds i Sydafrika på grund av bokens skildringar av utomäktenskapligt sex och svordomar.
-
Asher är en amerikansk författare som främst skrivit ungdomsböcker. Thirteen Reasons Why handlar om varför en ung student väljer att ta sitt liv. Boken har ifrågasatts och förbjudits vid vissa amerikanska skolor och bibliotek på grund av att den berör självmord bland tonåringar samt innehåller svordomar och sexscener. Under flera år har Thirteen Reasons Why varit en av de mest frekvent förbjudna böckerna i USA.
-
Utgiven 2014 i Storbritannien. Boken har blivit förbjuden i vissa skolor i USA på grund av dess hbtq-tematik och för att den innehåller vad som skulle kunna beskrivas som sexualundervisning – ett ämne som inte finns i skolan i delar av USA.
-
Lai Wen(pseudonym) föddes 1970 i Beijing och lämnade landet efter massakern vid Himmelska fridens torg 1989, hon lever idag i Storbritannien. Tiananmen square är hennes romanskildring om att växa upp, bli kär och forma livslånga vänskaper i åren som ledde fram till studentprotesterna vid Himmelska fridens torg 1989. I Kina är händelserna vid torget ett förbjudet ämne, det är omöjligt att publicera böcker som skildrar detta sår i Kinas nutidshistoria.
-
EFter att Hitler och nazisterna tagit makten i Tyskland utfärdades en arresteringsorder mot Anna Seghers på grund av hennes politiska ställningstaganden och hennes författarskap, hon lyckades dock fly och gick i exil. Hennes böcker förbjöds och brändes på bål. Transit började Seghers skriva redan 1940 men kunde alltså inte publiceras i Tyskland under nazistregimens herravälde.
-
Utgiven 1966 i Norge; Utgiven i Danmark under titeln "Uden en trævl". Sexskildringen fick norska myndigheter att förbjuda boken 1966. Förbudet har aldrig formellt upphävts men efterlevs inte längre.
-
Den första ungerska barnboken som berörde samkönade familjer. Det högerextrema partiet Vårt hemland reagerade väldigt negativt på boken. Regeringspartiet Fidesz fångade upp missnöjet och introducerade en lag som förbjuder spridning av information om homosexualitet och könsbyte till barn. Böcker som Zsófia Báns får inte synas i skyltfönster och ska säljas insvepta i svart plast.
-
I The Jungle porträtterar Upton Sinclair de fruktansvärda arbetsförhållanden som rådde i Chicagos köttindustri. Boken förbjöds 1929 på grund av författarens socialistiska åsikter.
-
I The Jungle porträtterar Upton Sinclair de fruktansvärda arbetsförhållanden som rådde i Chicagos köttindustri. Förbjöds 1956 i Östtyskland där den tolkades som fientlig mot kommunismen.
-
Boken är skriven på persiska men har inte kunnat ges ut i Iran eftersom den skildrar livet i iranska fängelser. För att boken skulle kunna ges ut utomlands fick Narges Mohammadi smuggla ut texterna från fängelset. De iranska myndigheterna väcker ständigt nya åtal mot Mohammadi och hon har fängslats vid flera tillfällen. 2014 höll Narges Mohammadi ett tal om de fruktansvärda förhållandena i Evinfängelset i Teheran som blev viralt på sociala medier. Efter talet anklagades hon för olika brott som syftade till att skada den nationella säkerheten och hon dömdes 2016 till 16 års fängelse. Filmare i Iran som skulle göra en dokumentär baserad på boken greps och tvingades sen fly landet, vid arresteringen beslagtogs ett exemplar av boken.
-
2012 beslutade Malaysias inrikesministerium att sexualupplysningsboken Where did I come from? av Peter Mayle från 1973 skulle förbjudas i landet på grund av det man bedömde var ett obscent innehåll. Beslutet lutade sig mot Printing Presses and Publications Act från 1984. En lag som används för att stoppa och tysta ner oönskade element.
-
Den ryske författaren Boris Akunin har officiellt klassats som utländsk agent av ryska myndigheter. Beslutet grundar sig på hans uttalade kritik mot kriget i Ukraina och den ryska regeringens politik. Akunin, vars riktiga namn är Grigorij Tjchartisjvili, har länge varit en kritiker av Vladimir Putin och har levt i exil sedan Rysslands annektering av Krim 2014. Att få stämpeln "utländsk agent" innebär att han måste redovisa sina finansieringskällor och märka alla sina publikationer, inklusive inlägg på sociala medier, med en särskild tagg. Dessutom har hans böcker tagits bort från bokhandlar i Ryssland, vilket begränsar hans kulturella inflytande i landet. Akunin är mest känd för sina historiska detektivromaner, där hans mest populära verk kretsar kring karaktären Erast Fandorin, där boken Yama ingår. Trots censuren fortsätter han att vara en betydande röst i den ryska oppositionen och en stark kritiker av den nuvarande regimen.
-
H. G. Wells, som ofta har kallats science fiction-litteraturens fader, fick se sin sista roman You Can’t Be Too Careful förbjudas i Spanien av Francoregimen. Anledningarna regimen uppgav var att boken kritiserade katolska kyrkan samt för hur boken skildrar bombningen av den baskiska staden Guernica 1937 – en bombning som Franco tog initiativ till.
-
Prvoslav Vujčić fängslades i en vecka efter att ha reciterat en dikt som kritiserade forna Jugoslaviens kommunistiska styre. Under tiden i fängelse skrev han boken Castration of the wind som direkt förbjöds av den kommunistiska regimen i landet. Boken återpublicerades 2005.
-
Cait och Bridget, två unga irländska tjejer som har vuxit upp tillsammans, blir utkastade från sin kristna skola. De lämnar sin hembygd med sikte på storstaden i jakt på kärlek och frihet. Denna resa sätter deras relation på prov. Cait letar efter den sanna kärleken medan Bridget vill uppleva livet som singeltjej i storstan. Denna till synes okontroversiella berättelse om att växa upp och finna sig själv väckte ramaskri på Irland. Böckerna gick emot de konservativa normerna genom att skildra kvinnlig sexualitet – det gillades inte av katolska kyrkan. Böckerna var länge förbjudna på Irland och präster anordnade bokbål där första boken i serien, Två flickor på Irland, brändes i protest.
-
I december 1964 lade Margit Borg-Sundman(Samlingspartiet), ledamot i Finlands riksdag, fram en parlamentarisk utredning, undertecknad av 18 partikollegor, som varnade för blasfemisk och normbrytande litteratur. Hon nämnde inte Hannu Salamaa eller boken Midsommardansen vid namn men betonade senare att initiativet riktade sig mot ”moraliskt nihilism” i stort. I januari 1965 beslutade justitieminister J.O. Söderhjelm att väcka åtal för hädelse mot Salamaa och förlaget Otava. Processen väckte starka reaktioner i kulturkretsar och bland författare. Hovrätten dömde Salamaa 1966 till tre månaders villkorligt fängelse och beordrade att osålda exemplar av Midsommardansen skulle förstöras. Domen fastställdes av Högsta domstolen, men president Kekkonen benådade Salamaa 1968 efter påtryckningar från Finlands författarförbun och Finska PEN.
-
Vida del Che började säljas i januari 1968 och bara några månader senare gjordes en razzia mot förlaget. Hela utgåvan och originalen konfiskerades och förstördes. En tid innan detta hade den konservativa tidningen La Nacion gått ut och varnat om faran med serietidningar om revolutionära figurer som Che Guevara. Enrique Breccia, den ena illustratören, lyckades gömma ett färdigtecknat manuskript. Tack vare det gömda manuskriptet kunde boken publiceras igen 2008.
-
Romanen Äcklet följer Antoine Roquentin, en 30-årig man som bosatt sig i den franska hamnstaden Bouville efter ett omväxlande liv. När han försöker skriva ett historiskt verk börjar han plågas av "äcklet", en insikt som stör hans arbete, relationer och syn på världen. Romanen utforskar främlingskap, absurditet och Sartres existentialistiska filosofi. 1948 skrev Vatikanen och den Katolska kyrkan in hela hans författarskap("Opera omnia") i Index librorum prohibitorum, kyrkans lista över böcker som inte ska läsas av katoliker, då böckerna kan påverka deras tro och moral negativt. En lista som kyrkan började föra under 1500-talet.
-
1951 gick Gidé bort vid 81års ålder. Året efter beslutade Vatikanen och den katolska kyrkan att Gidés böcker skulle vara förbjudna när de skrev in honom i Index librorum prohibitorum. I Heliga stolens dagstidning L'Osservatore Romano kommenterade man beslutet att postumt skriva in Gidé i indexet med att hans gärning nu var fixerad, ingen botgöring var möjlig. Han hade levet ett anti-kristet liv och det präglade även hans författarskap, menade man. I hans författarskap ingick boken Den omoraliske, det är lätt att anta att dess tematik med sexuella relationer och den manlige huvudpersonens attraktion till andra män och yngre pojkar spelade en betydande roll att Gides författarskap skrev in i kyrkans index.
-
Anatole France tilldelades nobelpriset i litteratur 1921 med motiveringen ”såsom ett erkännande av hans lysande författarverksamhet, präglad av ädel stilkonst, av vidhjärtad humanitet, av behag och franskt lynne”. 1922 förbjöds hela hans författarskap av katolska kyrkans när de skrev in honom i Index librorum prohibitorum, kyrkans officiella lista över böcker som inte ska läsas. France själv såg kyrkans utfall som en utmärkelse
-
Henri Bergson var en fransk filosof och författare. Bergson disputerade med sin avhandling Tiden och den fria viljan 1889, verket är hans mest kända. Bergson tilldelades nobelpriset i litteratur 1927 med motiveringen ”som ett erkännande åt hans rika och livgivande idéer och den glänsande konst varmed de framburits” 1914 förbjöd Vatikanstaten Bergsons hela författarskap då de skrev in honom i Index librorum prohibitorum, den katolska kyrkans lista över böcker som inte får läsas. Bergson anklagades av den katolska kyrkan för panteism, en filosofisk lära som gör gällande att naturen, världen och universum är sammanlänkade genom ett transcendentalt andligt väsen i vilket allting är ett – även gud och universum.
-
Skippyjon Jones är en serie barnböcker om siameskatten Skippyjon Jones som identifierar sig som en chihuahua då han inte gillar sina syskon eller sin mamma. Boken användes sig av låtsasspanska och karaktären har fantasivänner som också är chihuahuor som han kallar Los Chimichangas. Boken har blivit populär men även kontroversiell, då kritiker menar att den gör stereotyper av mexikaner. 2018 var serien med på American Library Associations lista över de mest formellt ifrågasatta böckerna. Att formellt ifrågasätta en bok (i amerikansk engelsk kontext: "challenge") är första steget för att få en bok bortplockad från cirkulation från bibliotek, skolbibliotek och undervisning. När ett formellt ifrågasättande läggs fram så behöver beslutande organ (biblioteksstyrelser, skolstyrelser/skoldistrikt) fatta ett formellt beslut om boken ska plockas bort eller vara kvar i cirkulation. Ofta dras boken som är föremål för formellt ifrågasättande in tillfälligt i väntan på beslut.