Events

Samling

Resurser

Avancerad sökning
  • Julio Cortázars verk (tillsammans med måna andra författare såsom Marcel Proust, Gabriel García Márquez och Pablo Neruda) förbjöds och brändes på bål 1976 av militärjuntan i Argentina, på order av generalen Luciano Benjamín Menéndez. Menéndez har sagt att detta gjordes för att dessa böcker var skadliga för intellektet och att de gick emot Argentinas kristna levnadssätt. Han menade att Cortázar med flera var den argentiska själens fiender.
  • EFter att Hitler och nazisterna tagit makten i Tyskland utfärdades en arresteringsorder mot Anna Seghers på grund av hennes politiska ställningstaganden och hennes författarskap, hon lyckades dock fly och gick i exil. Hennes böcker förbjöds och brändes på bål. Transit började Seghers skriva redan 1940 men kunde alltså inte publiceras i Tyskland under nazistregimens herravälde.
  • James Joyce stora stilbildande epos om Leopold Bloom förbjöds i Storbritannien av Archibald Bodkin, den dåvarande allmänna chefsåklagaren i landet. Han ansåg att boken var obscen och vulgär. Förbudet var dock inte ett föremål för domstolarna i landet, förbudet upprätthölls istället av tull och postverket i Storbritannien. På den tiden dominerade den brittiska bokmarknaden den icke- amerikanska engelska bokmarknaden, förbudet i Storbritannien ledde alltså till att boken inte heller fanns tillgänglig i Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och Irland under tiden den var
  • Utgiven 1966 i Norge; Utgiven i Danmark under titeln "Uden en trævl". Sexskildringen fick norska myndigheter att förbjuda boken 1966. Förbudet har aldrig formellt upphävts men efterlevs inte längre.
  • Den första ungerska barnboken som berörde samkönade familjer. Det högerextrema partiet Vårt hemland reagerade väldigt negativt på boken. Regeringspartiet Fidesz fångade upp missnöjet och introducerade en lag som förbjuder spridning av information om homosexualitet och könsbyte till barn. Böcker som Zsófia Báns får inte synas i skyltfönster och ska säljas insvepta i svart plast.
  • I The Jungle porträtterar Upton Sinclair de fruktansvärda arbetsförhållanden som rådde i Chicagos köttindustri. Boken förbjöds 1929 på grund av författarens socialistiska åsikter.
  • Boken är skriven på persiska men har inte kunnat ges ut i Iran eftersom den skildrar livet i iranska fängelser. För att boken skulle kunna ges ut utomlands fick Narges Mohammadi smuggla ut texterna från fängelset. De iranska myndigheterna väcker ständigt nya åtal mot Mohammadi och hon har fängslats vid flera tillfällen. 2014 höll Narges Mohammadi ett tal om de fruktansvärda förhållandena i Evinfängelset i Teheran som blev viralt på sociala medier. Efter talet anklagades hon för olika brott som syftade till att skada den nationella säkerheten och hon dömdes 2016 till 16 års fängelse. Filmare i Iran som skulle göra en dokumentär baserad på boken greps och tvingades sen fly landet, vid arresteringen beslagtogs ett exemplar av boken.
  • 2012 beslutade Malaysias inrikesministerium att sexualupplysningsboken Where did I come from? av Peter Mayle från 1973 skulle förbjudas i landet på grund av det man bedömde var ett obscent innehåll. Beslutet lutade sig mot Printing Presses and Publications Act från 1984. En lag som används för att stoppa och tysta ner oönskade element.
  • Boken, författad av en före detta rödgardist och dotter till två föräldrar som arbetade för Kinas kommunistiska parti, beskriver författarens mormors liv, hennes mors livs samt hennes eget. Boken behandlar bland annat händelserna under kulturrevolutionen i Kina och de brott som då begicks mot befolkningen och oliktänkande. Författaren har uppgett att ingenting som är kritiskt mot Mao Zedungs styre i landet släpps igenom censuren i landet.
  • Den ryske författaren Boris Akunin har officiellt klassats som utländsk agent av ryska myndigheter. Beslutet grundar sig på hans uttalade kritik mot kriget i Ukraina och den ryska regeringens politik. Akunin, vars riktiga namn är Grigorij Tjchartisjvili, har länge varit en kritiker av Vladimir Putin och har levt i exil sedan Rysslands annektering av Krim 2014. Att få stämpeln "utländsk agent" innebär att han måste redovisa sina finansieringskällor och märka alla sina publikationer, inklusive inlägg på sociala medier, med en särskild tagg. Dessutom har hans böcker tagits bort från bokhandlar i Ryssland, vilket begränsar hans kulturella inflytande i landet. Akunin är mest känd för sina historiska detektivromaner, där hans mest populära verk kretsar kring karaktären Erast Fandorin, där boken Yama ingår. Trots censuren fortsätter han att vara en betydande röst i den ryska oppositionen och en stark kritiker av den nuvarande regimen.
  • Augusto Roa Bastos diktatorroman Jag, den högste, som räknas till de största spanska romanerna, förbjöds i militärjuntans Argentina 1976. Militärjuntan leddes av Jorge Rafael Videla som bland annat införde sträng censur i landet. Roa Bastos bok förekom på en lista med subversiva verk som förbjöds.
  • H. G. Wells, som ofta har kallats science fiction-litteraturens fader, fick se sin sista roman You Can’t Be Too Careful förbjudas i Spanien av Francoregimen. Anledningarna regimen uppgav var att boken kritiserade katolska kyrkan samt för hur boken skildrar bombningen av den baskiska staden Guernica 1937 – en bombning som Franco tog initiativ till.
  • Boken förbjöds i Iran innan revolutionen 1979. Boken ansågs vara en politisk allegori som inspirerade revolutionärer och ungdomar.
  • Till följd av dikten Massacre av Liao Yiwu som spreds via kassettband arresterades Yiwu 1990 och fängslades i fyra år och blev svartlistad av den kinesiska regimen. Sedan dess är alla hans böcker förbjudna i Kina.
  • Prvoslav Vujčić fängslades i en vecka efter att ha reciterat en dikt som kritiserade forna Jugoslaviens kommunistiska styre. Under tiden i fängelse skrev han boken Castration of the wind som direkt förbjöds av den kommunistiska regimen i landet. Boken återpublicerades 2005.
  • Cait och Bridget, två unga irländska tjejer som har vuxit upp tillsammans, blir utkastade från sin kristna skola. De lämnar sin hembygd med sikte på storstaden i jakt på kärlek och frihet. Denna resa sätter deras relation på prov. Cait letar efter den sanna kärleken medan Bridget vill uppleva livet som singeltjej i storstan. Denna till synes okontroversiella berättelse om att växa upp och finna sig själv väckte ramaskri på Irland. Böckerna gick emot de konservativa normerna genom att skildra kvinnlig sexualitet – det gillades inte av katolska kyrkan. Böckerna var länge förbjudna på Irland och präster anordnade bokbål där första boken i serien, Två flickor på Irland, brändes i protest.
  • Customs and Excise Act No. 55 of 1955 and Publication Act No. 42 of 1974
  • Vida del Che började säljas i januari 1968 och bara några månader senare gjordes en razzia mot förlaget. Hela utgåvan och originalen konfiskerades och förstördes. En tid innan detta hade den konservativa tidningen La Nacion gått ut och varnat om faran med serietidningar om revolutionära figurer som Che Guevara. Enrique Breccia, den ena illustratören, lyckades gömma ett färdigtecknat manuskript. Tack vare det gömda manuskriptet kunde boken publiceras igen 2008.
  • Romanen Äcklet följer Antoine Roquentin, en 30-årig man som bosatt sig i den franska hamnstaden Bouville efter ett omväxlande liv. När han försöker skriva ett historiskt verk börjar han plågas av "äcklet", en insikt som stör hans arbete, relationer och syn på världen. Romanen utforskar främlingskap, absurditet och Sartres existentialistiska filosofi. 1948 skrev Vatikanen och den Katolska kyrkan in hela hans författarskap("Opera omnia") i Index librorum prohibitorum, kyrkans lista över böcker som inte ska läsas av katoliker, då böckerna kan påverka deras tro och moral negativt. En lista som kyrkan började föra under 1500-talet.
  • Henri Bergson var en fransk filosof och författare. Bergson disputerade med sin avhandling Tiden och den fria viljan 1889, verket är hans mest kända. Bergson tilldelades nobelpriset i litteratur 1927 med motiveringen ”som ett erkännande åt hans rika och livgivande idéer och den glänsande konst varmed de framburits” 1914 förbjöd Vatikanstaten Bergsons hela författarskap då de skrev in honom i Index librorum prohibitorum, den katolska kyrkans lista över böcker som inte får läsas. Bergson anklagades av den katolska kyrkan för panteism, en filosofisk lära som gör gällande att naturen, världen och universum är sammanlänkade genom ett transcendentalt andligt väsen i vilket allting är ett – även gud och universum.
  • Anatole France tilldelades nobelpriset i litteratur 1921 med motiveringen ”såsom ett erkännande av hans lysande författarverksamhet, präglad av ädel stilkonst, av vidhjärtad humanitet, av behag och franskt lynne”. 1922 förbjöds hela hans författarskap av katolska kyrkans när de skrev in honom i Index librorum prohibitorum, kyrkans officiella lista över böcker som inte ska läsas. France själv såg kyrkans utfall som en utmärkelse
  • 1951 gick Gidé bort vid 81års ålder. Året efter beslutade Vatikanen och den katolska kyrkan att Gidés böcker skulle vara förbjudna när de skrev in honom i Index librorum prohibitorum. I Heliga stolens dagstidning L'Osservatore Romano kommenterade man beslutet att postumt skriva in Gidé i indexet med att hans gärning nu var fixerad, ingen botgöring var möjlig. Han hade levet ett anti-kristet liv och det präglade även hans författarskap, menade man. I hans författarskap ingick boken Den omoraliske, det är lätt att anta att dess tematik med sexuella relationer och den manlige huvudpersonens attraktion till andra män och yngre pojkar spelade en betydande roll att Gides författarskap skrev in i kyrkans index.
  • Skippyjon Jones är en serie barnböcker om siameskatten Skippyjon Jones som identifierar sig som en chihuahua då han inte gillar sina syskon eller sin mamma. Boken användes sig av låtsasspanska och karaktären har fantasivänner som också är chihuahuor som han kallar Los Chimichangas. Boken har blivit populär men även kontroversiell, då kritiker menar att den gör stereotyper av mexikaner. 2018 var serien med på American Library Associations lista över de mest formellt ifrågasatta böckerna. Att formellt ifrågasätta en bok (i amerikansk engelsk kontext: "challenge") är första steget för att få en bok bortplockad från cirkulation från bibliotek, skolbibliotek och undervisning. När ett formellt ifrågasättande läggs fram så behöver beslutande organ (biblioteksstyrelser, skolstyrelser/skoldistrikt) fatta ett formellt beslut om boken ska plockas bort eller vara kvar i cirkulation. Ofta dras boken som är föremål för formellt ifrågasättande in tillfälligt i väntan på beslut.
  • Ursula K Le Guins science fiction-roman The left hand of darkness (Mörkrets vänstra hand på svenska) är en av flera böcker som lobbyorganisationen Clean up Alabama har försökt förmå biblioteken i Cullman county, Alabama att ta bort ur sina samlingar. Fler av böckerna de försökt få bort från biblioteken har tydlig HBTQ-tematik, däribland The left hand of darkness.