Events

Samling

Resurser

Avancerad sökning
  • Romanen Drömmar om byn Ding är en kritisk skildring av hur landsbygden i Kina drabbades av HIV/AIDS till följd av den så kallade “Plasma economy”-kampanjen där kineser kunde donera blodplasma mot betalning. Den kinesiska regimen ville lägga locket på för denna kritik och förbjöd boken. Förbudet var aktivt i några år men ska vara lyft idag.
  • Dystopin Du sköna nya värld utkom 1932 och utspelar sig år 2540. I den framtida ”Världsstaten” tillverkas barn på industriell väg och delas redan i provrörsstadiet in i olika kaster som kommer att få olika uppgifter senare i livet. Boken förbjöds i Australien och Irland när den kom ut på grund av att den ansågs vara emot traditionella familjevärderingar, kyrkan och att den innehöll sex. I USA har boken hamnat på listan över de hundra mest förbjudna böcker på såväl 1990-talet som 2000-talet och 2010-talet. Den förbjuds där bland annat med anledning av vulgärt språk, nakenhet, rasism och att den skulle var asexuellt explicit.
  • Dystopin Du sköna nya värld utkom 1932 och utspelar sig år 2540. I den framtida ”Världsstaten” tillverkas barn på industriell väg och delas redan i provrörsstadiet in i olika kaster som kommer att få olika uppgifter senare i livet. Boken förbjöds i Australien och Irland när den kom ut på grund av att den ansågs vara emot traditionella familjevärderingar, kyrkan och att den innehöll sex. I USA har boken hamnat på listan över de hundra mest förbjudna böcker på såväl 1990-talet som 2000-talet och 2010-talet. Den förbjuds där bland annat med anledning av vulgärt språk, nakenhet, rasism och att den skulle var asexuellt explicit.
  • Dystopin Du sköna nya värld utkom 1932 och utspelar sig år 2540. I den framtida ”Världsstaten” tillverkas barn på industriell väg och delas redan i provrörsstadiet in i olika kaster som kommer att få olika uppgifter senare i livet. Boken förbjöds i Australien och Irland när den kom ut på grund av att den ansågs vara emot traditionella familjevärderingar, kyrkan och att den innehöll sex. I USA har boken hamnat på listan över de hundra mest förbjudna böcker på såväl 1990-talet som 2000-talet och 2010-talet. Den förbjuds där bland annat med anledning av vulgärt språk, nakenhet, rasism och att den skulle var asexuellt explicit.
  • Utgiven 2005 i USA. I denna hyllade uppväxtskildring får vi följa Miles som är på jakt efter sitt “stora kanske”, en referens till den franske författaren François Rabelais sista ord. John Green har själv sagt att han skrev boken för att han saknade meningsfull litteratur för unga vuxna. I USA har boken plockats bort och/eller förbjudits från olika skolor och bibliotek på grund av skildringar av sex samt på grund av förekomsten av hbtq-karaktärer.
  • Den första publicerade versionen av El Señor Presidente kom ut 1946, medan Asturias levde i halv exil i Mexico City. Utgivningen finansierades av Asturias själv med hjälp av hans föräldrar, eftersom manuskriptet hade refuserats av de förlag som han hade skickat det till. Asturias kunde inte ge ut boken i Guatemala på tretton år på grund av Ubico-regeringens strikta censurlagar, en diktatur som styrde Guatemala från 1931 till 1944.
  • Utgiven 1966 i Storbritannien och USA. Svensk översättning: Marianne Gerland-Ekeroth I denna roman från 1966 behandlar Gordimer återigen apartheidsystemet i Sydafrika genom att följa en egocentrisk vit kvinna som navigerar genom ett fallerande äktenskap, halvhjärtade otrohetsaffärer och politiska intriger. Apartheidregimens censur förbjöd boken mellan 1976 och 1993.
  • Michail Bulgakovs En hunds hjärta skrevs 1925, Bulgakov och många andra intellektuella trodde att den mest dogmatiska kommunismen var på väg bort då det revolutionära våldet hade börjat lägga sig. Nikolai Angarskii (pseudonym för Nikolai Klestov) försökte publicera En hunds hjärta 1925 i den tidskrift han drev: Nedra. Detta avslogs av censorn S. V. Sarychev. På Angarskiis uppmaning skickade Bulgakov en reviderad version av manuset till dåvarande partitoppen Lev Kamenjev som då skulle befinna sig på semester i Georgien. Kamenjevs avslag av manuskriptet blev bland det sista Kamenjev gjorde i sin politiska karriär. I beslutet han skickade till Nedra skrev han att "Detta är en skarp satir över samtiden; den bör under inga omständigheter tryckas." Året därpå försökte Bulgakov få manuset uppsatt som pjäs, men detta stoppades av säkerhetspolisen OGPU då manuset beslagtogs vid en husrannsakan. Manuset kunde snare återbördas med hjälp av Maksim Gorkij. Boken förblev i praktiken förbjuden fram till 1987 då den tillslut officiellt publicerades i Sovjetunionen i den litterära tidskriften Znamia (no 6, 1987). Då hade Bulgakov varit död i 47 år. I perioden mellan att boken skrevs och att den fick utgivning i sovjet spreds boken underjordiskt som samizdat, boken hann även ges ut på engelska (1968) och på svenska (1977).
  • Boken en autofiktionaliserad skildring av författarens egen upplevelse av att sitta i arbetsläger som politisk fånge under 1970-talet i Kina. Novellen kunde initialt ges ut i Kina, men nytryckningen stoppades av censuren, även uppföljaren The woman Yang förbjöds snabbt vid publicering. Boken sprids idag i Kina genom olagliga piratversioner.
  • Ahmet Altan, journalist och författare, fängslades efter det misslyckade kuppförsöket i Turkiet 2016. Altan anklagades för att i en tv-sändning ha sänt subliminala meddelanden till konspiratörerna i den anklagade Gülen-rörelsen. Från fängelset har han skrivit böcker som inte har kunnat publiceras i Turkiet. 2019 konfiskerades över 300000 böker från Turkiets skolor och bibliotek och förstördes. Alla böcker som regimen på mer eller mindre lösa grunder kunde koppla till Gülen-rörelsen.
  • Utgiven 1928 i Storbritannien. Svensk översättning: Louis Renner Radclyffe Halls roman från 1928 har beskrivits som en lesbisk bibel före sin tid. Boken förbjöds i Storbritannien på grund av det lesbiska temat. Förbudet gällde i praktiken fram till nyutgivningen 1949.
  • Titeln syftar till den temperatur då papper självantänder och romanen handlar om en brandman som i en dystopisk framtid arbetar med att elda upp litteratur – som i det här samhället är strängt förbjuden. Boken förbjöds i av apartheidregimen i Sydafrika under 1950- och 1970-talet. Den har också förbjudits från olika skolor i USA med motiveringen att språket upplevs vulgärt.
  • Den stilbildande iranska kvinnliga poeten Forough Farrokzhad debutterade 1955 med diktsamlingen Fången. Hon hann ge ut 4 diktsamlingar innan hon omkom i en tragisk bilolycka endast 32år gammal. Farrokzhads böcker vilar på en feministisk grund och anses av många ha en självklar plats i den iranska litteraturhistorien. Efter den iranska revolutionen 1979 förbjöds hennes böcker av det iranska prästerskapet och förblev förbjudna i ett tiotal år innan de började publiceras igen i kraftigt censurerade upplagor.
  • Efter att boken gavs ut 1993 förbjöds den omgående i Kina av Press- och publikationsförvaltningen i Kina, en föredetta ministerledd myndighet som lyder under det kinesiska kommunistpartiets centrala departement för propaganda. Boken förbjöds pga dess explicita skildringar av sex.
  • Denna kinesiska bästsäljare av vad som skulle komma att bli den kinesiska nobelpristagaren Mo Yan hade inte sin framgång garanterad. Initialt förbjöds boken av de kinesiska myndigheterna då man uppfattade att den republikanska sidan i det kinesiska inbördeskriget (1927-1936 och 1945-1950) kom för lindrigt undan i boken. Förbudet släpptes senare och boken blev en succé i Kina och i västvärlden.
  • Utgiven 2020 i USA. Mike Curatos serieroman handlar om Aiden som blir mobbad och utsatt för homofobi på ett scoutläger. Boken har förbjudits i olika skoldistrikt i USA på grund av hbtq-tematiken och dess påstått sexuellt explicita innehåll. I Alpine School District i Utah förbjöds boken efter en nyinstiftad lag om “känsligt innehåll i skolor”. Boken bedömdes vara pornografisk enligt den nya lagen.
  • Utgiven 2003 i USA. Svensk översättning: Johan Nilsson. Flyga drake handlar om Amir, en ung pojke i Kabul. Den har blivit förbjuden i vissa delar av USA på grund av påstått “sexuellt innehåll” (i en scen skildras en våldtäkt), våld och språk. Boken filmatiserades 2007.
  • Utgiven 1958 i USA. Svensk översättning: Saga och Claes Gripenberg. I Främlingars värld beskriver Gordimer apartheidsystemet i Sydafrika och de gränser som systemet och kapitalismen drar genom samhället. Boken tog sig inte igenom apartheidregimens stränga censur och var således förbjuden mellan 1958 och 1970.
  • Frihetens problem var det tal som Thomas Mann skulle ha hållit på den internationella PEN-kongressen i Stockholm. Kongressen, och då även talet, avblåstes när andra världskriget briserade. Den tyske författaren Thomas Mann fick se sina explicit politiska böcker Von deutscher Republik och Deutsche Ansprache: ein Appell an die Vernunft brända på nazisternas bål i Tyskland 1933. Hans övriga litteratur lämnades i fred, men i samband med att han började utrycka sin solidaritet med de skribenter som tvingats i exil fråntogs Manns medborgarskap 1936 och alla hans böcker förbjöds i landet.
  • Alison Bechdel är en amerikansk serieskapare. Hennes tecknade självbiografi Fun Home har återkommande ifrågasatts och förbjudits vid en rad amerikanska skolor och universitet på grund av dess skildringar av homosexualitet och vad som beskrivs som pornografiskt innehåll. Den högprofilerade republikanska politikern Nikky Haley, tidigare South Carolinas guvernör, hotade 2014 att frysa delar av budgeten till en högskola i Charleston om boken inte togs bort från en lista över rekommenderad läsning.
  • Utgiven 2015 i USA. Svensk översättning: Helena Ridelberg. Alex Gino är en amerikansk icke-binär barnboksförfattare. I boken George skildrar hen ett barn som är transperson. År 2021 ändrades bokens titel till Melissa för att, som författaren säger, bättre spegla huvudpersonens könsidentitet. Boken har förbjudits i delar av USA på grund av dess tydliga hbtq-tema.
  • När militärjuntan tog makten i Argentina 1976 förbjöds hans böcker och han förbjöds publicera nya.
  • Utgiven 2008 i USA. Svensk översättning: Lena Jonsson. Hungerspelen har förbjudits från flertalet skolor i USA framför allt på grund av dess våldsskildringar, men även för att den enligt vissa kritiker går emot traditionella familjevärderingar.
  • Aslı Erdoğans bok Inte ens tystnaden är längre vår egen (turkisk titel: Artık Sessizlik Bile Senin Değil) förbjöds i Turkiet efter ett beslut från Karşıyakas högsta domstol den 24 november 2022. Domstolen fastslog att boken bland annat "förolämpar den turkiska staten och militären", "sprider terrorpropaganda" och "kan väcka hat och hämndbegär hos fångar". Förbudet innebär att boken inte får förekomma i fängelser, skolor, bibliotek eller offentliga institutioner. Även om försäljning inte är direkt förbjuden, riskerar bokhandlare att utsättas för tillslag, vilket i praktiken begränsar distributionen. Boken, som består av essäer skrivna under och efter Erdoğans fängelsevistelse 2016, har översatts till flera språk och hyllats internationellt. PEN International och andra organisationer har fördömt förbudet som ett angrepp på yttrandefriheten och solidariteten mellan turkiska och kurdiska författare.
  • Enligt uppgifter har Gaughens politiska thriller/science fiction-roman blivit förbjuden av Indonesiens regering på grund av bokens anti-auktoritära drag.