Events

Samling

Resurser

Avancerad sökning
  • Utgiven 2003 i USA. Svensk översättning: Johan Nilsson. Flyga drake handlar om Amir, en ung pojke i Kabul. Den har blivit förbjuden i vissa delar av USA på grund av påstått “sexuellt innehåll” (i en scen skildras en våldtäkt), våld och språk. Boken filmatiserades 2007.
  • Utgiven 1958 i USA. Svensk översättning: Saga och Claes Gripenberg. I Främlingars värld beskriver Gordimer apartheidsystemet i Sydafrika och de gränser som systemet och kapitalismen drar genom samhället. Boken tog sig inte igenom apartheidregimens stränga censur och var således förbjuden mellan 1958 och 1970.
  • Alison Bechdel är en amerikansk serieskapare. Hennes tecknade självbiografi Fun Home har återkommande ifrågasatts och förbjudits vid en rad amerikanska skolor och universitet på grund av dess skildringar av homosexualitet och vad som beskrivs som pornografiskt innehåll. Den högprofilerade republikanska politikern Nikky Haley, tidigare South Carolinas guvernör, hotade 2014 att frysa delar av budgeten till en högskola i Charleston om boken inte togs bort från en lista över rekommenderad läsning.
  • Utgiven 2015 i USA. Svensk översättning: Helena Ridelberg. Alex Gino är en amerikansk icke-binär barnboksförfattare. I boken George skildrar hen ett barn som är transperson. År 2021 ändrades bokens titel till Melissa för att, som författaren säger, bättre spegla huvudpersonens könsidentitet. Boken har förbjudits i delar av USA på grund av dess tydliga hbtq-tema.
  • Utgiven 2008 i USA. Svensk översättning: Lena Jonsson. Hungerspelen har förbjudits från flertalet skolor i USA framför allt på grund av dess våldsskildringar, men även för att den enligt vissa kritiker går emot traditionella familjevärderingar.
  • Utgiven 1994 i USA. It's Perfectly Normal har förbjudits i vissa delar av USA på grund av det växande motståndet mot sexualundervisning i skolan och för att den visar nakna kroppar, vilket vissa menar är att betrakta som pornografi.
  • Poeten och dissidenten Liu Xiaobo inspirerade demonstranterna vid Himmelska fridens torg 1989 och reciterade hans dikter vid demonstrationerna. Därefter blev hela Liu Xiaobos författarskap förbjudet i Kina. Jag har inga fiender, jag hyser inget hat är en samling av texter och dikter av Liu Xiaobo skrivna mellan 1989 och 2009 som spelat en stor roll för oppositionen i Kina.
  • Jag ritar en dörr på väggen med fingret är en diktsamling av den svenska förläggaren och författaren Gui Minhai. Dikt- erna är skrivna under tiden Gui Minhai varit frihetsberövad i Kina och handlar mycket om Sverige och om svenskhet. Det finns också dikter som handlar om tiden i fängelse och om hans gripande. Gui Minhais dotter Angela Gui har skrivit förordet till boken och ett efterord är skrivet av Kurdo Baksi där han beskriver kinesiska statens metoder för att tysta meningsmotståndare. Dikterna återges i boken både på kinesiska och i svensk översättning. Jag ritar en dörr på väggen med fingret har inte uttryckligen förbjudits i Kina, men det finns inga möjligheter att ge ut den i landet och dikterna var tvungna att smugglas ut ur Kina och publiceras utomlands. Boken består av dikter som Gui Minhai skrev när han var frihetsberövad runt 2017. Det var också svårt för Gui Minhai att ens skriva boken eftersom han under sin fängelsevistelse inte fick använda papper och penna, utan var tvungen att memorera dikterna och sedan skriva ner dem i efterhand. När han fick träffa sin dotter Angela Gui gav han henne dikterna för att smuggla ut ur landet.
  • Boken, som utspelar sig under det spanska inbördeskriget på 1930-talet, var förbjuden i Spanien fram till 1968. Under Francos styre censurerades många böcker som ansågs kritiska mot regimen eller som befarades kunna störa den officiella ideologin. Romanen var under ett antal år också förbjuden i lokalt USA och i flera andra länder då den ansågs vara pro-kommunistisk. I Turkiet konfiskerades boken i början av 1970-talet då den ansågs innehålla ”propaganda mot staten”.
  • Utgiven 1951 i Frankrike. Svensk översättning: Nikanor Teratologen I denna långa essä behandlar Camus den metafysiska och historiska utvecklingen av uppror och revolt i framförallt västerländska samhällen. Boken förbjöds på grund av sitt ämne från att tryckas och publiceras i Polen under perioden 1976–1989. Boken trycktes dock upp och spreds i landet trots förbudet.
  • Last Exit to Brooklyn från 1964 är en prosaisk och rå skildring av underklassens Brooklyn under 1950-talet. Boken förbjöds i Storbritannien av domstol enligt Obscenities Publication Act på grund av skildringar av tabubelagda ämnen som droganvändning, gatuvåld, homosexualitet, könsidentitet och våld i hemmet. Förbudet kom dock i praktiken bara att gälla i London-stadsdelen Soho. Förbudet hävdes i domstol 1968. Boken förbjöds även i Italien av samma anledningar.
  • Utgiven 2018 i USA. Lawn boy är en skildring av en ung mexikansk-amerikansk man som är i fart med att upptäcka sig själv efter en tuff och svår barndom. Boken har förbjudits lokalt runt om i USA på grund av sexuella scener och HBTQ-tematik.
  • Simone de Beauvoirs filosofiska och idéhistoriska genomgång av kvinnors situation och roll i samhället gick inte ihop med Francisco Francos fascistiska ideologi, därför förbjöds boken 1949 i Spanien. Den var sedan förbjuden fram till 1975.
  • Denna erotiska pikareskroman från tidigt 1900-tal förbjöds 2004 i Turkiet på grund av obscent innehåll och även för att ha “sårat människors inre känslor”.
  • Utgiven 1935 i Frankrike. Denna franska serietidning om en grupp unga anarkister förbjöds av domstol i forna Jugoslavien 1945. Ingen officiell anledning finns angiven men man kan anta att det handlar om de anarkistiska karaktärerna.
  • Lolita är skriven på engelska men av rädsla för att censureras i USA och Storbritannien valde Nabokov att publicera boken i Paris. Boken ansågs för obscen och pornografisk av det brittiska inrikesministeriet som beordrade tulltjänstemän att beslagta alla exemplar av boken. Boken förblev i praktiken förbjuden fram till 1959 när boken publicerades på nytt. I Frankrike förbjöds boken av samma anledning av det franska inrikesministeriet 1956.
  • Författarens kommunistiska åsikter i kombination med att den turkiska staten ansåg hans verk vara allt för “subversiva” ledde till att hans böcker förbjöds i Turkiet mellan 1938 och 1965. Hikmet fängslades 1938 och satt inspärrad till 1950. Under tiden i fångenskap skrev han Human Landscapes from My Country.
  • Märit är den enda svenska roman som har fällts för förtal. Karaktärerna i boken är baserade på riktiga personer och verkliga händelser, och när Ing-Marie Eriksson och hennes förläggare innan publicering skulle byta ut alla namn missade de att byta ut namnet på Märits mamma på ett ställe. Ing-Marie Eriksson hade också i en intervju i samband med utgivningen sagt att berättelsen var baserad på verkliga händelser, vilket förvärrade hennes situation ytterligare. Detta ledde till att Märits bror stämde Ing-Marie Eriksson för förtal på grund av den, enligt dem, förvanskade och vanställande skildringen av Märits familj. Brodern menade också att uppgifterna om att Märit skulle blivit misshandlad var falska. Boken fälldes 1967 och Eriksson fick ett bötesstraff på 40 dagsböter á 15 kronor plus ett skadestånd på 5 000 kronor. I domen lyfts också det faktum att det inte var av allmänt intresse att peka ut verklighetens Märits mamma och bror som misshandlare. Märit var Ing-Marie Eriksson debutroman och hon har berättat att hon vid den tiden inte visste vad man fick och inte fick skriva enligt lagen. Domen tvingade henne att bli modigare och hon hävdar bestämt att man måste vara modig när man skriver, annars blir det inte bra litteratur.
  • I juni 1989 när han fick höras talas om massakern på Himmelska fridens torg skrev han en dikt som han gav titeln “Massacre”, med vetskap om att den aldrig skulle kunna publiceras på konventionellt vis i Kina. Istället spelade han in en inläsning på kasettband. Sju månader senare arresterades och fängslades han. Liao dömdes till ett 4 år långt fängelsestraff och blev permanent svartlistad av regimen. Hans böcker har därefter kunnat publiceras i Taiwan och Hongkong, men de förblir förbjudna i Kina.
  • Art Spiegelmann vann Pulitzerpriset för sin serieroman Maus som skildrar hur författarens far överlevde förintelsen. Karaktärerna i boken är ritade som djur. Maus har förbjudits på flera ställen av olika anledningar. I USA har den förbjudits i bland annat Texas, Florida och Tennessee på grund av ett grovt språk och nakenhet. Nakenheten som hänvisas är en tecknad bild på Spiegelmanns mamma som ligger naken i ett badkar efter att hon tagit livet av sig. I Ryssland har bokhandlare slutat sälja boken eftersom det finns en svastika på omslaget och det sedan 2015 finns en lag mot “nazistpropaganda”(Federal Law no. 128-FZ of May 5, 2014 "On Amendments to Certain Legislative Acts of the Russian Federation") som förbjuder svastikan från att visas i Ryssland.
  • Denna humoristiska skildring av livet, vänskap och döden på ett amerikanskt high school har sedan 2012 förbjudits flera gånger från en rad olika skolor och bibliotek runt om i USA på grund av svordomar och sexscener.
  • I Monstret utforskar Ismail Kadare det osmanska rikets inflytande över Albanien. Handlingen utspelar sig genom flera tidsepoker under det osmanska rikets tid och skildrar händelserna som leder fram till byggandet av en bro över floden Drina. Berättelsen följer generationer av människor som påverkas av brobygget och invånarna i staden ser med stor entusiasm på detta stora projekt – men det finns en mörk hemlighet som vilar under brons fundament. Ett mystiskt monster dyker upp och blir en symbol för de mörka krafterna som förföljer invånarna och påverkar deras öden. Genom en blandning av historia och mytologi utforskar Kadare teman som makt, kollektivt minne och destruktiva krafter i samhället. Monstret är en tankeväckande roman som skildrar människors rädslor och hopp i en turbulent tid. Monstret förbjöds 1965 under det kommunistiska styret i Albanien och Ismail Kadare hamnade i konflikt med regimen. Regimen påstod att boken var för dekadent för landets befolkning, men trots förbudet spreds boken illegalt och fick fortsatt inflytande i landet. Efter kommunismens fall i Albanien blev boken återigen tillgänglig för allmänheten. I dag betraktas Monstret som en viktig del av den albanska litteraturen och Ismail Kadares betydelse som författare är erkänd både nationellt och internationellt.
  • Utgiven 1999 i USA. Chboskys uppväxtsskildring i formen av en brevroman har blivit förbjuden i vissa delar av USA på grund av sexuella scener, hbtq-tematik, skildring av droger och självmord. Under perioden 2000–2009 var The Perks of Being a Wallflower den tionde mest förbjudna boken i USA enligt American Library Association.
  • Iran har Persepolis stött på motstånd från myndigheter, främst på grund av dess kritiska perspektiv på den iranska revolutionen och det nuvarande politiska systemet, men även för hur den skildrar islam. Boken innehåller också skildringar av alkohol och sex, vilket inte är tillåtet i Iran. På grund av bland annat detta har boken ibland förhindrats från att offentligt distribueras och den har censurerats i försök att minska dess påverkan på allmänheten. Persepolis har även förbjudits på skolor och bibliotek i delar av USA. Bakom förbuden finns kritiker från både höger och vänster som har ifrågasatt om boken är lämplig för yngre läsare på grund av dess vuxna teman och grafiska skildringar av våld, alkohol, sex och politiska konflikter. Den har också utmanats med argumentet att den skulle vara islamofobisk.
  • 2015 inkluderade Venedigs Luigi Brugnaro Lilla blå och lilla gul, samt bilderböckerna Swimmy och Pezzetino av samma författare, på en lista över böcker som inte fick förekomma på stadens skolor. Brugnaro menade att bilderböckerna tog upp ämnen som bäst tas upp i hemmet och inte av skolan.