Events
Samling
- Titel
-
Events
Resurser
-
Millers och Sienkiewicz serietidning Elektra: Assassin blev föremål för en obscenitetsrättegång mellan 1986 och 1989 efter att Michael Correa, ägaren till en serietidningsbutik i Illinois, arresterats för att ha skyltat med bland annat Elektra: Assassin. Man hävdade att serietidningen var obscen och satanisk. Correa fälldes för obscenitet men domen upphävdes efter att den överklagats.
-
Redan när Huckleberry Finns äventyr kom ut 1884 förbjöds den på en del bibliotek eftersom man tyckte den var omoralisk på flera sätt. Dels ansågs språket vara grovt och opassande, dels ansågs det att Hucks och Jims beteende gick emot dåtidens moral. Att Huck dessutom väljer att hjälpa en slav att rymma, vilket var ett brott, ansågs också som förkastligt. Boken blev en amerikansk klassiker trots de inledande protesterna. På biblioteken i Concorde, Massachusetts år 1885 valde biblioteksstyrelsen bort boken då de ansåg att den lämpade sig bättre för människor i slummen är för respektabla intelligenta människor. I och med medborgarrättsrörelsen som tog fart i USA på 1950-talet började boken att ifrågasättas igen, men nu på grund av den ansågs ha ett rasistiskt språk. Till exempel används n-ordet över 200 gånger, vilket har gjort att man i vissa utgåvor av boken har bytt ut n-ordet mot ordet slav i stället. Många vänder sig också mot vad man anser vara en rasistisk skildring av Jim, en vuxen man som ändå framstår som underlägsen den tonåriga Huck. Flera skolor i USA har tagit bort boken från undervisning.
-
Boken handlar om fyra par, ett av dem är ett lesbiskt par, som reser till Kina för att adoptera flickor. Boken blev en av tre böcker (de andra böcker är And tango makes three,och Who’s In My Family: All About Our Families) om homosexuella par som drogs tillbaka från biblioteken i Singapore, där homosexuella handlingar är olagliga. I ett uttalande antydde myndigheten National Library Board (NLB) att homosexualitet och familjevärderingar är oförenliga. NLB beordrade att alla exemplar av boken skulle förstöras. Efter protester reviderade myndigheten sitt beslut. Informationsminister Yaacob Ibrahim beslutade istället att böckerna skulle flyttas till vuxenavdelningarna på biblioteken, där föräldrar kan låna dem till sina barn.
-
Joshua Wong är en framstående demokratiaktivist och politiker i Hongkong som har fängslats vid flertalet tillfällen på grund av hans engagemang för ett fritt och demokratiskt Hongkong. Under 2020 kom det rapporter att böcker av flertalet demokratiaktivister plockades bort från biblioteken i Hongkong, däribland Unfree speech av Joshua Wong. Detta skedde efter att regimen i Beijing instiftade en ny drakonisk säkerhetslag i Hongkong.
-
Girolamo Savonarola av domonikanordern och botpredikant och Florens de facto ledare mellan 1494 och hans död 1498 beordrade att alla verk skrivna av den romerske skalden Ovidius skulle brännas på bål. Böcker som bedömdes syndiga eller utan religiöst värde, speltärningar, konst och kosmetika brändes på "fåfängligheternas bål".
-
Berättelsen om tjuren Ferdinand släpptes två månader efter att det spanska inbördeskriget hade brutit ut. Av Francos anhängare ansågs boken vara alltför pacifistisk, därför förbjöds boken och förblev förbjuden till efter Francos död 1975. Adolf Hitler ska ha ansett att berättelsen om Ferdinand var degenererad demokratisk propaganda och förbjöd boken i Nazityskland där den också brändes på bål. Efter att andra världskriget tagit slut distribuerades 30 000 exemplar gratis runtom i Tyskland.
-
Shen Congwen var en kritiker mot nationalism och kommunism, på grund av detta förbjöds hans böcker i Kina och Taiwan under Maos regim. Däribland Shen Congwens kanske mest kända verk Gränsland. I Kina förstörde man tryckpressarna och böckerna brändes. Under 1990-talet började hans böcker att återpubliceras och hans författarskap började få en återupprättelse.
-
Efter att Orhan Pamuk hade uttalat sig i schweizisk media om Turkiets folkmord mot kurder och armenier startades rättsprocesser mot författaren i Turkiet och flertalet protester hölls av nationalistiska grupperingar i landet. Vid en av dessa protester under mars 2005 i provinsen Bilecik brändes Orhan Pamuks böcker på bål, däribland boken Snö. I staden Isparta bestluade en lokal tjänsteman att Pamuks böcker skulle konfiskeras från stadens folkbibliotek, senare visade det sig att Pamuks böcker ej fanns på biblioteken och beslutet drogs tillbaka av Ispartas regiondirektör.
-
Kristna grupper har hävdat att boken främjar satanism – i Alamogordo i delstaten New Mexico ordnades ett bokbål av en lokal kyrka där bland andra Lord of the rings-böckerna brändes då de ansågs gå emot kristendomen. Böckerna har även plockats bort från skolbibliotek på grund av att de förekommer rökning i böckerna.
-
Förbjöds i Italien och forna Jugoslavien 1929. 1933 brändes boken på bål i Nazityskland på grund av författarens socialistiska åsikter. I USA plockas boken ibland bort från skolbibliotek på grund av våldsamt innehåll.
-
I The Jungle porträtterar Upton Sinclair de fruktansvärda arbetsförhållanden som rådde i Chicagos köttindustri. Boken brändes på nazisternas bokbål i Nazityskland 1933 på grund av författarens socialistiska åsikter.
-
Aleksijevitjs mest kända verk, den dokumentära serien Utopins röster som betstår av fem böcker, har i hemlandet Belarus flaggats som extremistisk litteratur och utreds sedan 2022 om de ska förbjudas från bibliotek, skolor, bokhandlare och privata hem.
-
1959, efter att ha blivit frigiven från exilen som följde hans fängelsevistelse i arbetslägret Ekibastuz i Kazakstan 1950-1951, började Aleksandr Solzjenitsyn skriva "En dag i Ivan Denisovitjs liv". 1961 skickade han sitt självcensurerade manuskript, utan de mest känsliga delarna, till den ryska litteraturtidskriften Novy Mir. Redaktören Aleksandr Tvardovsky blev imponerad av manuskriptet och skickade det vidare till flera framstående författare, Kornej Tjukovskij, Samuil Marshak, Konstantin Fedin, Konstantin Paustovskij och Ilja Ehrenburg, för att få deras skriftliga omdömen. Boken kopierades och började spridas i bland intellektuella, vilket väckte uppmärksamhet från högt uppsatta medlemmar i kommunistpartiet, som föreslog ändringar i boken av politiska skäl. I juli 1962 skrev Tvardovsky ett förord och ett brev till Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov för att få berättelsen publicerad. Chrusjtjov godkände utgivningen av boken, trots invändningar från partikollegor och efter viss censur, och den publicerades i november 1962 i Novy Mir. Boken blev snabbt populär och återutgavs flera gånger. Publiceringen ledde till att Solzjenitsyn blev känd och antogs som medlem i det statligt kontrollerade sovjetiska författarförbundet. Översättningarna av boken som kom under 1960-talet baserades på den sovjetiska censuren. Efter Nikita Chrusjtjovs avgång började boken och Solzjenitsyn möta motstånd på hemmaplan. Mellan 1971 och 1972 drogs alla utgåvor av "En dag i Ivan Denisovitjs liv", inklusive tidskriftsversionen i Novy mir, tillbaka från offentliga bibliotek och förstördes i hemlighet. Sidor med berättelsens text revs ut ur tidskrifterna, och författarens namn och bokens titel i innehållsförteckningen täcktes över. Officiellt beslutade Huvuddirektoratet för litteratur och förlag (även känt som Glavlit), i samråd med Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitté, att dra tillbaka Solzjenitsyns verk från offentliga bibliotek och bokhandlar den 28 januari 1974. Den 14 februari 1974, efter att författaren utvisats från Sovjetunionen, utfärdades en särskild order där de nummer av tidskriften Novy Mir som innehöll Solzjenitsyns verk (nummer 11, 1962; nummer 1, 7, 1963; nummer 1, 1966) och separata utgåvor av "En dag i Ivan Denisovitjs liv", inklusive översättningen till estniska och en i blindskrift, skulle dras tillbaka från offentliga bibliotek. Ordern innehöll också en anmärkning om att även utländska utgåvor (inklusive tidningar och tidskrifter) med författarens verk skulle dras tillbaka. Förbudet hävdes genom ett meddelande från Sovjetunionens kommunistiska partis ideologiska avdelning den 31 december 1988.
-
Den tysk-rumänske nobelpristagaren och författaren Herta Müller började sin litterära karriär som översättare på en fabrik. Hon fick sparken därifrån efter att hon vägrade samarbeta med landets säkerhetspolis. Muller blev sedan medlem i Aktionsgruppe Banat som bestod av en grupp tysk-språkiga skribenter i Rumänien som kämpade för yttrandefrihet i censurens Rumänien under den tid Nicolae Ceaușescu var diktator i landet. Hennes första verk Niederungen (Flackland) censurerades kraftigt i hemlandet när den kom ut, en ocensurerad utgåva publicerades i väst. Sedermera förbjöds Müller att publicera sig i Rumänien. 1987 gick hon tillslut i exil i Tyskland.
-
D. H. Lawrences klassiska skildring av kärlek över klassgränserna ansågs så upprörande att inget förlag ville ge ut den i ocensurerad form med rädsla för att bli fällda av brittiska myndigheter, mycket riktigt beslagtogs en egenutgiven ocensurerad utgåva av The Scotland Yard. Boken publicerades inte i sin ocensurerade helhet förrän 1960 av förlaget Penguin. Detta ledde till åtal och rättegång för misstänkt brott mot Obscene Publications Act 1959. Boken och förlaget friades och kunde därefter publiceras i sin helhet. Detta ledde till en liberalisering av publikationer i Storbritannien.
-
Boken ansågs kontroversiell då den kritiserar samhället och kyrkans syn på celibat.
-
Verket publicerades 1572 med tillstånd från både kung D. Sebastião och inkvisitionen. När inkvisitionen hade etablerats i Portugal och censur blivit norm (1536) övervakades boktryckarnas verksamhet noga och för varje bok krävdes ett trycktillstånd utfärdat av kyrkan. För att säkerställa efterlevnaden upprättades listor över förbjudna böcker som trycktes under ledning av chefen för den portugisiska inkvisitionen (Inquisidor Geral). I praktiken övervakade både kyrkan och monarken noggrant all tryckverksamhet, förföljde och straffade författare och tryckare, censurerade sidor och drog tillbaka böcker från försäljning när de ansåg det lämpligt.
-
Strugatskij-brödernas science-fiction-klassiker Picknick vid vägkanten stötte på problem hos de sovjetiska censorerna inte på grund av ideologiskt innehåll, utan snarare på grund av grova scener, vulgärt innehåll, våld, svordomar och omoraliskt beteende i boken. Manuset kunde publiceras i tidsskriften Avrova 1972 i serieform, men när manuset skulle publiceras i bokform sa censuren stopp. 1980 kunde boken tillslut ges ut i Sovjetunionen, i censurerad form. Utöver ovan nämnda företeelser ändrade censorerna även vissa ortsnamn bland annat.
-
Utgiven i 2009 i Hongkong och Taiwan. Boken är en allegori över kontroll och makt i samhället och har fått uppmärksamhet för sin kritiska skildring av den kinesiska regimen och dess påverkan på individens liv och samhället som helhet. Ingen förläggare i Fastlandskina ville publicera romanen utan förhandsgranskning. När boken publicerades online så stoppades den av Kinas internetcensur.
-
Boken tillbringade många månader hos de israeliska civila och militära censurkommittéerna; många ändringar och utelämnanden infördes, tills boken godkändes för publicering.
-
Vid utgivning i Ryssland 2017 skrevs delar av första boken om utan författarens vetskap. De delar av boken skrevs om innehöll homoromantiska scener och detta gjordes för att anpassa boken efter en lag som finns i Ryssland som förbjuder “homosexuell propaganda”.
-
Boken skrevs 1943 men gavs inte ut förrän 1945. Ingen i Storbritannien vågade publicera boken eftersom den uttrycker kritik mot Sovjetunionen och stalinismen – och Sovjetunionen var en viktig allierad för Storbritannien under andra världskriget. Enligt Orwell skickade han manuset till i alla fall fyra olika förlag, som tackade nej, även förlag som vanligtvis gav ut "anti-rysk" litteratur. Ett förlag var villigt att ge ut boken, men efter att ha pratat med Ministry of Information avstod förlaget från att publicera titeln. Boken var förbjuden i Sovjetunionen och andra kommunistiska länder fram till murens fall.
-
Det har diskuterats huruvida Bröderna Lejonhjärta är lämplig för barn på grund av den raka skildringen av döden och självmord. Det är dock inte av den anledningen som boken förbjudits. Kommunistregimen i det forna Tjeckoslovakien var rädd att boken skulle inspirera befolkningen till att göra uppror mot makten, och valde därför att förbjuda den. Boken kunde inte officiellt publiceras i landet förrän 1992, efter att kommunistregimen hade fallit. Boken hittade trots detta en väg in i landet redan 1981 genom en så kallad samizdatutgåva som spreds underjordiskt. Boken smugglades in, översattes och trycktes på tunna pappersark som bands ihop för hand. Boken blev genom detta en aktiv upprorshandling.
-
Burgers dotter är en politisk och historisk roman som följer en grupp vita anti-apartheidaktivister i sydafrika under mitten av 1970-talet. Författaren Nadine Gordimer var själv engagerad mot apartheid i sitt hemland Sydafrika. Böcker som Burgers dotter var i stort sätt omöjliga att publicera i Sydafrika, därför valde Gordimer att ge ut boken i Storbritannien 1979. En månad senare blev det förbjudet att importera och sälja boken i Sydafrika. Gordimer och flera andra skribenter har tillsammans publicerat essäsamlingen What happened to Burger's Daughter or How South African censorship works där förbudet av Burgers dotter behandlas.
-
Lolita är skriven på engelska men av rädsla för att censureras i USA och Storbritannien valde Nabokov att publicera boken i Paris. Boken ansågs för obscen och pornografisk av det brittiska inrikesministeriet som beordrade tulltjänstemän att beslagta alla exemplar av boken. Boken förblev i praktiken förbjuden fram till 1959 när boken publicerades på nytt. I Frankrike förbjöds boken av samma anledning av det franska inrikesministeriet 1956.