Dawit Isaak Database of Censorship BETA

Ladda ner en fri och utskrivningsbar posterversion av artikeln här

När böcker översätts och ges ut i ett annat land händer det att ändringar genomförs, i större eller mindre skala. Det beror på att man vill anpassa böckerna till landets kultur, bokmarknad och läsare, så att de fungerar språkligt, estetiskt och ideologiskt. Oftast handlar det inte om censur i meningen att en myndighet granskar böcker innan de ges ut, utan snarare att förlagen agerar som ”grindvakter” och gör ändringar i böckerna utifrån vad de tycker är lämpligt. När L.M. Montgomerys Emily-böcker översattes till svenska på 1950-talet, till exempel, utelämnades delar som hänvisade till sexualitet. Det var ett ämne man på det svenska förlaget inte tyckte var lämpligt för unga läsare.

Ibland kan förlag göra ändringar i texter av rent språkliga skäl. En svensk förläggare berättar i en intervju att det i en del länder kan bli svårt med översättningen om författaren använder sig av ”hen” eller inte skriver ut om en person är kille eller tjej. Det gäller främst språk där ord böjs maskulina eller feminina och man måste veta könet för att översätta. Ändringarna behöver alltså inte handla om att förlaget vänder sig mot innehållet i boken. Det är också vanligt att bokomslag bearbetas för att bättre passa kulturen i landet där översättningen ges ut. I en del bildrika böcker vill förlag också byta ut alla illustrationer. Enligt uppgifter från en litterär agent är det vanligt i Tyskland, då en del förlag bedömer att svenska illustrationer kan uppfattas som för konstnärliga och svåra att ta till sig. Man vill ha i stället ha illustrationer som passar den estetik som är populär bland läsarna översättningen riktas till.

Men förlagens ändringar kan också bottna i lagar som reglerar utgivningen. Sådana lagar kan göra att böcker om vissa ämnen censureras. Enligt svenska förlag jag pratat med har det under de senaste åren bland annat blivit svårare att få böcker med HBTQI-tema utgivna i många länder. I till exempel Turkiet och Ungern måste böcker för barn och unga med HBTQI-tema förses med skyddsomslag och varningstext.

Enligt personer jag intervjuat på förlag och litterära agenturer har det till svenska förlag kommit in förslag om att ändra kön på karaktärer, till exempel för att göra ett samkönat par heterosexuellt, och att ändra hen till hon eller han. Nakna karaktärer är ytterligare en sak som det kommer ändringsförslag på, då förlag i en del länder vill att de nakna ska kläs på eller döljas på något sätt. Rökning och knark är andra ämnen som en del förlag vill ändra. Till exempel ville ett engelskt förlag ta bort två rökande fåglar i bilderboken Vägen hem av Sven Nordqvist, då man ansåg det omöjligt att ha med rökande figurer i böcker som skulle ges ut i USA.  Ett annat exempel är att man i Frankrike reagerade på att Rasmus i Malin + Rasmus = sant av Moni Nilsson-Brännström dör som en följd av att han sniffat butangas. Det franska förlaget ville att Moni Nilsson-Brännström skulle ta bort det och föreslog andra sätt Rasmus kunde dö på, som i en bilolycka eller i ett bråk. Moni Nilsson-Brännström vägrade att ändra och boken gavs ändå ut i Frankrike. Dock lade man till information om vart man kan vända sig om man har drogproblem.

Det händer också att översättningar och försäljning av böcker stoppas av helt andra orsaker än deras innehåll. I Ryssland hindrades fyra av Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus från att säljas på grund av de politiska förföljelserna av böckernas ryska översättare, Aleksandra Polivanova. Polivanova arbetar bland annat med människorättsorganisationen Memorial och enligt ryska myndigheter har hon bedrivit politisk verksamhet och stått under utländskt inflytande. För det ryska förlaget innebär det att man måste förse alla böcker hon översatt med en varningstext om att boken är översatt av en ”utländsk agent” och att man rekommenderas vara över 18 år för att läsa dem.

Med tanke på förlagens roll som grindvakter kan det vara svårt att avgöra om en ändring som gjorts i samband med att en bok översatts är censur eller inte. Om ett förlag till exempel motsätter sig att ge ut en bok för att en upphovsperson inte ville göra en ändring, ägnar sig förlaget då åt censur? Eller bör det snarare ses som ett redaktionellt beslut, grundat på ekonomiska kalkyler och idéer om vad som är bra litteratur? För att fastställa det får man titta närmare på lagar och kulturella normer i landet där ändringen gjorts, liksom på varför frågan uppstått och hur den hanterats av förlaget. Det är också viktigt att undersöka om det kan bli någon påföljd för förlaget om de ger ut en bok utan ändring, till exempel genom böter eller att böckerna beslagtas av myndigheter.