Nakna kroppar, knark och utländska agenter. Svensk barn- och ungdomslitteratur censurerad utomlands
Ladda ner en fri och utskrivningsbar posterversion av artikeln här
När böcker översätts och ges ut i ett annat land händer det att ändringar genomförs, i större eller mindre skala. Det beror på att man vill anpassa böckerna till landets kultur, bokmarknad och läsare, så att de fungerar språkligt, estetiskt och ideologiskt. Oftast handlar det inte om censur i meningen att en myndighet granskar böcker innan de ges ut, utan snarare att förlagen agerar som ”grindvakter” och gör ändringar i böckerna utifrån vad de tycker är lämpligt. När L.M. Montgomerys Emily-böcker översattes till svenska på 1950-talet, till exempel, utelämnades delar som hänvisade till sexualitet. Det var ett ämne man på det svenska förlaget inte tyckte var lämpligt för unga läsare.
Ibland kan förlag göra ändringar i texter av rent språkliga skäl. En svensk förläggare berättar i en intervju att det i en del länder kan bli svårt med översättningen om författaren använder sig av ”hen” eller inte skriver ut om en person är kille eller tjej. Det gäller främst språk där ord böjs maskulina eller feminina och man måste veta könet för att översätta. Ändringarna behöver alltså inte handla om att förlaget vänder sig mot innehållet i boken. Det är också vanligt att bokomslag bearbetas för att bättre passa kulturen i landet där översättningen ges ut. I en del bildrika böcker vill förlag också byta ut alla illustrationer. Enligt uppgifter från en litterär agent är det vanligt i Tyskland, då en del förlag bedömer att svenska illustrationer kan uppfattas som för konstnärliga och svåra att ta till sig. Man vill ha i stället ha illustrationer som passar den estetik som är populär bland läsarna översättningen riktas till.
Men förlagens ändringar kan också bottna i lagar som reglerar utgivningen. Sådana lagar kan göra att böcker om vissa ämnen censureras. Enligt svenska förlag jag pratat med har det under de senaste åren bland annat blivit svårare att få böcker med HBTQI-tema utgivna i många länder. I till exempel Turkiet och Ungern måste böcker för barn och unga med HBTQI-tema förses med skyddsomslag och varningstext.

Enligt personer jag intervjuat på förlag och litterära agenturer har det till svenska förlag kommit in förslag om att ändra kön på karaktärer, till exempel för att göra ett samkönat par heterosexuellt, och att ändra hen till hon eller han. Nakna karaktärer är ytterligare en sak som det kommer ändringsförslag på, då förlag i en del länder vill att de nakna ska kläs på eller döljas på något sätt. Rökning och knark är andra ämnen som en del förlag vill ändra. Till exempel ville ett engelskt förlag ta bort två rökande fåglar i bilderboken Vägen hem av Sven Nordqvist, då man ansåg det omöjligt att ha med rökande figurer i böcker som skulle ges ut i USA. Ett annat exempel är att man i Frankrike reagerade på att Rasmus i Malin + Rasmus = sant av Moni Nilsson-Brännström dör som en följd av att han sniffat butangas. Det franska förlaget ville att Moni Nilsson-Brännström skulle ta bort det och föreslog andra sätt Rasmus kunde dö på, som i en bilolycka eller i ett bråk. Moni Nilsson-Brännström vägrade att ändra och boken gavs ändå ut i Frankrike. Dock lade man till information om vart man kan vända sig om man har drogproblem.
Det händer också att översättningar och försäljning av böcker stoppas av helt andra orsaker än deras innehåll. I Ryssland hindrades fyra av Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus från att säljas på grund av de politiska förföljelserna av böckernas ryska översättare, Aleksandra Polivanova. Polivanova arbetar bland annat med människorättsorganisationen Memorial och enligt ryska myndigheter har hon bedrivit politisk verksamhet och stått under utländskt inflytande. För det ryska förlaget innebär det att man måste förse alla böcker hon översatt med en varningstext om att boken är översatt av en ”utländsk agent” och att man rekommenderas vara över 18 år för att läsa dem.
Med tanke på förlagens roll som grindvakter kan det vara svårt att avgöra om en ändring som gjorts i samband med att en bok översatts är censur eller inte. Om ett förlag till exempel motsätter sig att ge ut en bok för att en upphovsperson inte ville göra en ändring, ägnar sig förlaget då åt censur? Eller bör det snarare ses som ett redaktionellt beslut, grundat på ekonomiska kalkyler och idéer om vad som är bra litteratur? För att fastställa det får man titta närmare på lagar och kulturella normer i landet där ändringen gjorts, liksom på varför frågan uppstått och hur den hanterats av förlaget. Det är också viktigt att undersöka om det kan bli någon påföljd för förlaget om de ger ut en bok utan ändring, till exempel genom böter eller att böckerna beslagtas av myndigheter.
Nakna kroppar: ett vanligt skäl till ändringar i översatta bilderböcker


Nakna kroppar är ett vanligt skäl till att ändringar görs när bilderböcker översätts. Ett exempel finns i bilderboken Else-Marie och småpapporna av Pija Lindenbaum. Här sitter Else-Marie, hennes mamma och alla småpapporna nakna tillsammans i ett badkar, mamman läser en bok. Det protesterade förlaget i USA mot och frågade om Lindenbaum kunde rita om bilden, vilket hon gjorde. Lindenbaum har själv berättat att hon skrattade åt frågan, bland annat för att förlaget ville att hon skulle ändra så att alla i stället satt i en pool iförda badkläder. Nu blev det varken badkar eller pool. Till utgåvan i USA ritades Else-Marie, mamma och papporna påklädda pyjamas, framför en öppen spis och läsande en bok.
Även i Sagor om Tomtebobarnen av Kristina Sigunsdotter och Maria Löfgren ville det engelskspråkiga förlaget ändra i bilder, då de menade att boken innehåller för mycket naket för att kunna säljas i USA. Med liknande argument ville förlaget bakom det den arabiska utgåvan av Sara Lundbergs Fågeln i mig flyger vart den vill inte visa Adams penis. Lundberg gjorde en justering i bilden så att den inte syns.
Förlagens krav på ändringar kan även ha en historisk koppling, som i fallet med Pernilla Stalfelts Bajsboken. I den finns en bild som visar nakna människor som bajsar i ett kalt rum. Till den tyska utgåvan ritades bilden om då det tyska förlaget menade att bilden påminde för mycket om gaskamrarna i andra världskrigets koncentrationsläger. I den tyska utgåvan är det i stället älgar som bajsar i rummet. Valet av älgar berodde på att tyska turister ofta vurmar för det djuret och till exempel åker på älgsafari i Sverige.
Pernilla Stalfelt fick även förfrågan om att ändra i Kärlekboken då den skulle ges ut i Ryssland. I Kärlekboken ville förlaget ta bort den del som handlar om homosexualitet, vilket Stalfelt och det svenska förlaget sa nej till. Det ryska förlaget ville då att det lesbiska paret, som endast var iklädda trosor, skulle få kläder. Det gick Stalfelt med på och ändrade i bilden. Senare kom boken ändå att förbjudas i Ryssland, med hänvisning till att den kunde uppmuntra till homosexualitet.
Sofia Gydemo är kommunikatör på Svenska Barnboksinstitutet. Hon är projektledare för institutets årliga Bokprovning och arbetar bland annat med föreläsningar, studiebesök, utställningar och den nyutkomna barn- och ungdomslitteraturen.
Referenser och underlag
Texten bygger till viss del på korrespondens med författare och intervjuer med medarbetare på förlagen Opal och Natur & Kultur samt de litterära agenturerna Bonnier Rights och Koja Agency. Flera av de fall som tas upp har också behandlats i forskning och nyhetsmedier, däribland följande artiklar:
Laura Leden. ”Girls’ Classics and Constraints in Translation: A Case Study of Purifying Adaptation in the Swedish Translation of L.M. Montgomery’s Emily of New Moon”, Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning, 42, 2019.
Zsolt Czinkoczky och Klara Rönnqvist Fors, ”Bokhandel bötfälldes för att ha sålt bok om homosexuell kärlek”, Sveriges Television publicerad 2023-08-21
Lena Malmberg, ”Jag tänker fortsätta svära!”, Flamman publicerad 2010-06-03
Joachim Kerpner, ”Stackars Pettson – får inte längre säljas i Ryssland”, Aftonbladet publicerad 2025-06-07
Bildkällor
Samtliga illustrationer återges med tillstånd från respektive upphovsrättsinnehavare.
Pija Lindenbaum, Else-Marie och småpapporna, 1988. © Pija Lindenbaum.
Pija Lindenbaum, Else-Marie and Her Little Daddies, 1991. © Pija Lindenbaum.
Pernilla Stalfelt, Bajsboken, 1997. © Pernilla Stalfelt.
Pernilla Stalfelt, So ein Kack: das Kinderbuch von eben dem, 2005. © Pernilla Stalfelt.
Sven Nordqvist, Vägen hem, 2023. © Sven Nordqvist.