Frøken Detektiv, som Kitty Drew (original: Nancy Drew) heter i Norge förbjöds av det tyskkontrollerade styret i det av Nazityskland ockuperade Norge. Kitty-böckerna var bara en del av alla de böcker som makten bedömde korrumperade den nationella andan i landet. Huruvida förbudet verkligen efterfäljdes verkar något oklart.
Boken, som utspelar sig under det spanska inbördeskriget på 1930-talet, var förbjuden i Spanien fram till 1968. Under Francos styre censurerades många böcker som ansågs kritiska mot regimen eller som befarades kunna störa den officiella ideologin. Romanen var under ett antal år också förbjuden i lokalt USA och i flera andra länder då den ansågs vara pro-kommunistisk. I Turkiet konfiskerades boken i början av 1970-talet då den ansågs innehålla ”propaganda mot staten”.
Denna långa essä är en marxistisk läsning av Kalle anka-serien där författarna argumenterar för att serien går att läsa som kapitalistisk propaganda för amerikansk kulturell imperialism.
Efter att militärdiktaturen med Pinochet i spetsen tog makten i Chile 1973 förbjöds boken genom censurmyndigheten División de Communicación Social (även känd som Dinacos). Boken ska även ha bränts på bål.
Sigrid Undset var en norsk författare och skribent. Hon föddes 1882 och uttryckte tidigt ett motstånd mot den växande nazismen i Europa, under tiden som ordförande för det norska författarförbundet drev hon en stark antinazistisk linje. Under andra världskriget och den tid som Norge var ockuperat uppehöll sig Undset i USA.
Med anledning av hennes antinazistiska engagemang förbjöds alla hennes böcker i nazityskland.
Enligt en intervju med författaren förbjöds boken i hans hemland Marocko, men efter internationell uppmärksamhet till följd av att han tilldelades det franska litterära priset Prix de Flore för boken lyftes förbudet.
Utgiven 2018 i USA. Lawn boy är en skildring av en ung mexikansk-amerikansk man som är i fart med att upptäcka sig själv efter en tuff och svår barndom. Boken har förbjudits lokalt runt om i USA på grund av sexuella scener och HBTQ-tematik.
Utgiven 1935 i Frankrike. Denna franska serietidning om en grupp unga anarkister förbjöds av domstol i forna Jugoslavien 1945. Ingen officiell anledning finns angiven men man kan anta att det handlar om de anarkistiska karaktärerna.
Lolita är skriven på engelska men av rädsla för att censureras i USA och Storbritannien valde Nabokov att publicera boken i Paris. Boken ansågs för obscen och pornografisk av det brittiska inrikesministeriet som beordrade tulltjänstemän att beslagta alla exemplar av boken. Boken förblev i praktiken förbjuden fram till 1959 när boken publicerades på nytt. I Frankrike förbjöds boken av samma anledning av det franska inrikesministeriet 1956.
Författaren Orlando Luis Pardo Lazo skulle 2008 publicera boken Boring home i Kuba och delta vid Havannas bokmässa. Men boken stoppades från att ges ut i landet av kulturministeriet och det av kulturministeriet kontrollerade Instituto Cubano del Libro, det statliga insitut som kontorllerar bokutgivningen i landet. Enligt utsagor från författaren ska det röra sig om att boken går emot revolutionära ideal. Efter att boken stoppats i Kuba fick han boken publicerad utomlands, detta ledde ett generellt publiceringsförbud för Orlando Luis Pardo Lazo, nekat medlemskap i Kubas författarförbund och ett de facto arbetsförbud då han inte kan delta i bokmässor eller bli publicerad.
Detta har lett till att alla de böcker han skrivit efter Boring home, däribland Del clarín escuchad el silencio, endast har kunnat publiceras utomlands.
I juni 1989 när han fick höras talas om massakern på Himmelska fridens torg skrev han en dikt som han gav titeln “Massacre”, med vetskap om att den aldrig skulle kunna publiceras på konventionellt vis i Kina. Istället spelade han in en inläsning på kasettband. Sju månader senare arresterades och fängslades han. Liao dömdes till ett 4 år långt fängelsestraff och blev permanent svartlistad av regimen.
Hans böcker har därefter kunnat publiceras i Taiwan och Hongkong, men de förblir förbjudna i Kina.
Art Spiegelmann vann Pulitzerpriset för sin serieroman Maus som skildrar hur författarens far överlevde förintelsen. Karaktärerna i boken är ritade som djur. Maus har förbjudits på flera ställen av olika anledningar. I USA har den förbjudits i bland annat Texas, Florida och Tennessee på grund av ett grovt språk och nakenhet. Nakenheten som hänvisas är en tecknad bild på Spiegelmanns mamma som ligger naken i ett badkar efter att hon tagit livet av sig. I Ryssland har bokhandlare slutat sälja boken eftersom det finns en svastika på omslaget och det sedan 2015 finns en lag mot “nazistpropaganda”(Federal Law no. 128-FZ of May 5, 2014 "On Amendments to Certain Legislative Acts of the Russian Federation") som förbjuder svastikan från att visas i Ryssland.
Denna humoristiska skildring av livet, vänskap och döden på ett amerikanskt high school har sedan 2012 förbjudits flera gånger från en rad olika skolor och bibliotek runt om i USA på grund av svordomar och sexscener.
2022 sattes Dmitirj Gluchovskij upp på det ryska justitieministeriets lista över "utländska agenter". Detta kom som en följd efter en rad offentliga kritiska uttalanden av Gluchovskij där han bland annat 2021 kritiserade arresteringen av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och för att han tagit ställning för Ukraina efter Rysslands invasion.
Stämplingen som utländsk agent leder till utrensning från bokhandlare och bibliotek och/eller att böckerna förses med en åldersgräns och en varningstext.
2022 efterlystes Gluchovskij av ryska myndigheter, anklagad för att ha "misskrediterat de ryska väpnade styrkorna", en tid därefter häktades han i sin utevaro. En tid senare, 7e augusti 2023, dömdes han i sin frånvaro till åtta års fängelse.
Marquez novell Memoria de mis putas tristes (översatt till svenska Minnen av mina sorgsna skökor) gavs ut i Iran under titeln خاطرهٔ دلبرکان غمگین من / Khātere-ye Delbarān-e Ghamgīn-e Man (översatt till svenska: Minnen av mina sorgsna älsklingar). Översättningen trycktes upp i 5000 exemplar. Dessa såldes slut inom loppet av tre veckor.
Under tiden boken fanns tillgänglig upprördes religiöst konservativa som klagade till myndigheterna. När Ministeriet för kultur och islamisk vägledning väll fått upp ögonen för boken var första upplagan redan slutsåld. Ministeriet menade att det var ett byråkratiskt misstag som lett till att boken fått säljas från första början. Dåvarande minister Hossein Safar Harandi fattade beslut om att neka tillstånd för ny tryckning och förbjöd publikationen.
Defoes roman från 1722 om en obotlig kvinna som lever ett desperat liv förbjöds på grund av otukt och oanständighet eftersom det är en roman full av äktenskapsbrott och prostitution. Det som är ironiskt med detta är att Defoe utelämnade de smutsigaste detaljerna för att se till att han skulle hålla sig utanför fängelset när Moll Flanders publicerades.
I Monstret utforskar Ismail Kadare det osmanska rikets inflytande över Albanien. Handlingen utspelar sig genom flera tidsepoker under det osmanska rikets tid och skildrar händelserna som leder fram till byggandet av en bro över floden Drina. Berättelsen följer generationer av människor som påverkas av brobygget och invånarna i staden ser med stor entusiasm på detta stora projekt – men det finns en mörk hemlighet som vilar under brons fundament. Ett mystiskt monster dyker upp och blir en symbol för de mörka krafterna som förföljer invånarna och påverkar deras öden.
Genom en blandning av historia och mytologi utforskar Kadare teman som makt, kollektivt minne och destruktiva krafter i samhället. Monstret är en tankeväckande roman som skildrar människors rädslor och hopp i en turbulent tid.
Monstret förbjöds 1965 under det kommunistiska styret i Albanien och Ismail Kadare hamnade i konflikt med regimen. Regimen påstod att boken var för dekadent för landets befolkning, men trots förbudet spreds boken illegalt och fick fortsatt inflytande i landet. Efter kommunismens fall i Albanien blev boken återigen tillgänglig för allmänheten. I dag betraktas Monstret som en viktig del av den albanska litteraturen och Ismail Kadares betydelse som författare är erkänd både nationellt och internationellt.
Den protestantiske teologen skrev sina mest kända verser i slutet av 1944 i en cell i Gestapos högkvarter i Berlin. Dietrich Bonhoeffer hade vuxit upp i stadsdelen Grunewald i Berlin. Skyddad, stöttad, högt begåvad var han på väg mot en fantastisk karriär. Men sedan kom Hitler till makten. Bonhoeffer var en resolut nazistisk motståndare och en ledare i den "bekännande kyrkan". Han förbjöds att undervisa, tala offentligt och publicera sina texter. Han fick kännedom om motståndsgruppens planer kring sin svåger Hans von Dohnanyi att störta regeringen. Mordförsöken misslyckades. Gestapo arresterade honom i april 1943, överförde honom till SS-fängelse i Buchenwald i februari 1945 och två månader senare till koncentrationslägret Flossenbürg. Där dömde en krigsrätt honom till döden.
Författarens kommunistiska åsikter i kombination med att den turkiska staten ansåg hans verk vara allt för “subversiva” ledde till att hans böcker förbjöds i Turkiet mellan 1938 och 1965. Hikmet fängslades 1938 och satt inspärrad till 1950. Under tiden i fångenskap skrev han Human Landscapes from My Country.
Märit är den enda svenska roman som har fällts för förtal. Karaktärerna i boken är baserade på riktiga personer och verkliga händelser, och när Ing-Marie Eriksson och hennes förläggare innan publicering skulle byta ut alla namn missade de att byta ut namnet på Märits mamma på ett ställe. Ing-Marie Eriksson hade också i en intervju i samband med utgivningen sagt att berättelsen var baserad på verkliga händelser, vilket förvärrade hennes situation ytterligare. Detta ledde till att Märits bror stämde Ing-Marie Eriksson för förtal på grund av den, enligt dem, förvanskade och vanställande skildringen av Märits familj. Brodern menade också att uppgifterna om att Märit skulle blivit misshandlad var falska. Boken fälldes 1967 och Eriksson fick ett bötesstraff på 40 dagsböter á 15 kronor plus ett skadestånd på 5 000 kronor. I domen lyfts också det faktum att det inte var av allmänt intresse att peka ut verklighetens Märits mamma och bror som misshandlare.
Märit var Ing-Marie Eriksson debutroman och hon har berättat att hon vid den tiden inte visste vad man fick och inte fick skriva enligt lagen. Domen tvingade henne att bli modigare och hon hävdar bestämt att man måste vara modig när man skriver, annars blir det inte bra litteratur.
Duong Thu Huong var under sin ungdom medlem i vietnams kommunistiska parti men utesluts ur partiet 1989 och fängslades därefter anklagad för korruption efter att ha försökt smuggla ut reaktionära skrifter, det vill säga hennes egna bokmanus. Efter det förbjöds hennes böcker i landet. För att publiceras i Vietnam måste man publiceras via någon av de statligt kontrollerade förlagen. De läsare i Vietnam som har läst hennes böcker har läst smugglade kopior eller på nätet.
James Joyce stora stilbildande epos om Leopold Bloom förbjöds i Storbritannien av Archibald Bodkin, den dåvarande allmänna chefsåklagaren i landet. Han ansåg att boken var obscen och vulgär. Förbudet var dock inte ett föremål för domstolarna i landet, förbudet upprätthölls istället av tull och postverket i Storbritannien. På den tiden dominerade den brittiska bokmarknaden den icke- amerikanska engelska bokmarknaden, förbudet i Storbritannien ledde alltså till att boken inte heller fanns tillgänglig i Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och Irland under tiden den var
Den uzbekiske författaren Hamid Ismailov lever i exil sedan 1992, då han tvingades lämna Uzbekistan efter att ha kritiserat regimen. Efter hans utträde svartlistades hans namn av staten: hans verk förbjöds från att publiceras, säljas eller nämnas i offentliga medier i Uzbekistan. Detta förbud var informellt, men likväl strikt genomdrivet genom statlig censur och självcensur.
Ministeriet för kultur, tillsammans med säkerhetstjänsten (SNB), och den statskontrollerade författarföreningen Uzbekistan Writers’ Union, spelade centrala roller i att effektivt tysta Ismailovs litterära röst i hemlandet. Hans namn raderades från bokhandlar, skolor och bibliotek, och han blev symbol för exilförfattarens villkor i en auktoritär stat.
Romanen Of Strangers and Bees har aldrig givits ut officiellt i Uzbekistan. Trots att den är litterärt hyllad i väst, behandlas den fortfarande som icke-existerande i det uzbekiska kulturlivet.
Boken förbjöds av regeringen i El Salvador efter utgivningen 1980 på grund av dess beskrivningar av brott mot de mänskliga rättigheterna som begicks av Organización Democrática Nacionalista, regeringens paramilitära underrättelseorganisation. Argueta tillbringade över 20 år i exil i Costa Rica efter att ha arresterats för sin politiska aktivitet mot regeringen.Boken publicerades 1980, samma år som det salvadoranska inbördeskriget inleddes.
Iran har Persepolis stött på motstånd från myndigheter, främst på grund av dess kritiska perspektiv på den iranska revolutionen och det nuvarande politiska systemet, men även för hur den skildrar islam. Boken innehåller också skildringar av alkohol och sex, vilket inte är tillåtet i Iran. På grund av bland annat detta har boken ibland förhindrats från att offentligt distribueras och den har censurerats i försök att minska dess påverkan på allmänheten.
Persepolis har även förbjudits på skolor och bibliotek i delar av USA. Bakom förbuden finns kritiker från både höger och vänster som har ifrågasatt om boken är lämplig för yngre läsare på grund av dess vuxna teman och grafiska skildringar av våld, alkohol, sex och politiska konflikter. Den har också utmanats med argumentet att den skulle vara islamofobisk.