Mats Strandbergs skräckroman Färjan har varit utgiven på ryska av förlaget Ripol classic.
Nyligen skickades en lista på sammanlagt 37 böcker ut av Trading house BMM till förlagen Ripol classic och Dom istorii som båda använder Trading house BMM som distributör. Trading house BMM beordrade förlagen att dessa böcker genast skulle sluta säljas. Någon direkt anledning angavs inte. Men det spekuleras i att det har med landets stränga anti-hbtq-lag att göra.
Under början av 2000-talet när förlaget Humanoids skulle publicera en ny engelsk översättning och färgläggning i en samlingsvolym av serietidningen Inkalen för att locka en yngre publik i USA så målade man över allt naket i serien.
Enligt lokala medier har boken utsatts för förbudsförsök och skoförbud i både Utah och Michigan, med hänvisning till att boken påstås innehålla "pornografisk" eller "känsligt" material.
Halasa tvingades flera gånger på flykt under sin levnadstid. Han förvisades från sitt hemland Jordanien 1955 och senare från Egypten 1976 med anledning av sin politiska aktivism och regimkritik. Sandstormen skrevs om tre gånger innan han till slut kunde ge ut den på ett litet och anonymt förlag i Egypten, kraftigt censurerad.
Shout har utsatts för förbudsförsök i flera amerikanska delstater, däribland Texas vilket dokumenterats av PEN America. Även i Pennsylvania ingick den i förbudsförsök på distriktsnivå vilket omnämns i en författarintervju som publicerats på förlaget Penguin Random House.
al-Hamads triologi väckte stor uppmärksamhet i Saudiarabien när den gavs ut och blev omedelbart förbjuden med anledning av att den tar upp sex, religion och politik. Enligt författaren är detta ämnen man inte får skriva om i Saudiarabien och han skrev om dessa avsiktligt för att skapa debatt. Fyra fatwor har utfärdats mot al-Hamad och han är hotad till livet med anledning av verket.
Innan Simone de Beauvoir älskade Sartre älskade hon Zaza. Sartre ska enligt uppgift ha hållit för näsan när han läste manuset. Av rädsla att boken skulle uppfattas som för intim censurerade de Beauvoir sig själv och valde att inte publicera romanen. Boken gavs inte ut förrän 2020.
Författaren har uppgett att boken hade varit bättre om han inte hade självcensurerat i den utsträckning han gjorde för att säkerställa att boken kunde publiceras.
Hans Falladas bok "Kleiner Mann - was nun?" (Hur skall det gå med Pinnebergs?) blev föremål för statligt påtvingad censur efter Adolf Hitlers maktövertagande 1933. Efter att nazisterna kom till makten, tvingades Fallada att göra ändringar i boken för att ta bort innehåll som visade nazisterna i dålig dager. Till exempel var han tvungen att ändra en karaktär från en Sturmabteilung (SA) medlem till en fotbollshuligan.
Fallada utövade självcensur som i själva verket var väldigt påtvingad av förlaget och Reichsministerium für Volksaufklärung und Propaganda.
Författaren mötte kritik på sociala medier på grund av en dialog i boken som nämner Israel och premiärministern Benjamin Netanyahu. Kritikerna på sociala medier menade att Israels ockupation av Palestina normaliseras och legitimeras genom att Israel nämns i en bok. Författaren ändrade innehållet i boken till följd av kritiken, men sa samtidigt att dialogen var menad som en pik mot amerikansk diplomati och ingenting annat.
I Trekropparsproblemet av den kinesiske författaren Liu Cixin spelar kulturrevolutionen en roll i berättelsen, i det ursprungliga manuskriptet till boken utspelar sig scenerna från kulturevolutionen när akademiker avrättades inför publik i bokens första kapitel. Författarens förlag, Chongqing Press, uttryckte oro över scenens placering. Man fruktade att manuset aldrig skulle passera igenom det kinesiska censursystemet. Man valde därför att placera dessa scener i mitten av boken istället. I översättningarna har scenerna förlagts till början av boken så som det var tänkt, med välsignelse från Liu Cixin.
När Hizbollah i Libanon upptäckte att en engelsk friskola använde boken i sin undervisning tvingade de skolan att sluta använda boken då de ansåg att boken utgör sionistisk propaganda.
2010 förbjöd skolstyrelsen för Culpeper county, Virginia 50årsjublieumsutgåvan från att att användas i countyts klassrum med hänvisning till bokens sexuella innehåll och homosexuella tematik. Efter övervägande beslutande man att boken fick finnas i ett exemplar i skolbiblioteken och att den äldre redigerade utgåvan fick användas i klassrummen.
"Ett hov av dimma och vrede", den andra delen i Sarah J. Maas episka fantasyserie ”Ett hov av taggar och rosor” togs bort från biblioteken i Virginia Beach City Public School (VA) efter att en medlem i skolstyrelsen ifrågasatte den. Efter att den tagits bort från skoldistriktet lämnades en stämningsansökan in som krävde att försäljningen av "Ett hov av dimma och vrede" och "Gender Queer" skulle förbjudas på grund av att de ansågs vara obscena. Denna stämningsansökan utmanades av American Civil Liberties Union i Virginia, med stöttning av American Library Association och Freedom to Read Foundation. Tingsrätten avslog petitionerna och upphävde ett tidigare domstolsbeslut om sannolika skäl för obscenitet.
The Glass Castle är författaren Jeanette Walls biografi över sin dysfunktionella och nomadiska uppväxt. Under perioden 2010 till 2019 var The Glass Castle den sjuttonde mest anmälda boken från amerikanska skolor och bibliotek enligt American Library Association på grund av förekomsten av svordomar och skildringar av sex.
I Traverse City, Michigan fråntogs alla niondeklassare möjligheten att läsa boken på grund av bland annat svordomar, våldsamt innehåll, skildringar av sex och övergrepp mot barn. Beslutet reviderades senare.
Klassiker av nobelpristagaren John Steinbeck som följer daglönarna Lennie och George när de letar arbete på den amerikanska landsbygden. I Turkiet ville föräldrar censurera de delar av boken där de pratar om bordeller. I bland annat George county, Minnesota, USA har boken tagits bort från skolan på grund av grovt språk.
Alice Walkers Pulitzerbelönade roman Purpurfärgen utspelar sig under början av 1900-talet och skildrar den fjortonåriga flickan Celia som bor i den amerikanska södern. Hon har blivit gravid efter att ha blivit våldtagen av sin pappa och hon tvingas senare att gifta sig med en våldsam man. Trots alla övergrepp, förtryck och det våld hon utsätts för lyckas hon ändå hitta sin egen styrka. Purpurfärgen har återkommande förbjudits runt om i USA med förevändningen att innehållet är våldsamt och sexuellt explicit.
J.D. Salingers klassiska roman från 51 har sedan 60-talet förbjudits flera gånger från framför allt skolor i olika delar av USA. 1961 fick en lärare i Tulsa, Oklahoma sparken för att ha använt boken i undervisningen. Läraren fick senare tillbaka jobbet men boken fick inte vara kvar i skolan.
Boken har ofta använts i amerikanska skolor eftersom den diskuterar ämnen som ångest, utanförskap och samhällets ytlighet. Boken har förbjudits på grund av svordomar, våld, sex och skildring av drog- och alkoholbruk.
Under 1981 ska boken ha varit den mest bortplockade boken från amerikanska skolor men också den vanligaste skönlitterära boken att använda i undervisningen.
I Vad mina vänner inte vet får vi följa tonåringen Sophie som utforskar vänskap och förälskelse. Boken har förbjudits i delar av USA, bland annat i Rosedale Union School District i Bakersfield, Kalifornien eftersom den skildrar sexuell utveckling vilket anses vara kontroversiellt.
Jodi Picoults roman om en skolskjutning, de händelser som leder fram till skjutningen och tiden efter skjutningen har förbjudits från ett amerikanskt skoldisktrikt på grund av skildringar av sex. Förbjudet kom till följd av ny lokal lagstiftning i Utah med syftet att skydda skolelever från “känsligt material”.
2001: en rymdodyssé är en av de många böcker som District school board of Collier county har plockat bort från skolorna i Collier, Florida för att inte bryta mot Florida-lagen Hb1069. Lagen syftar till att ge skolstyrelserna ökat inflytande över bibliotekens samlingar, utökade möjligheter till att ifrågasätta (challenge) böcker som porträtterar eller beskriver sexuella relationer.
Tanya Lee Stones ungdomsroman i poesiformat förbjöds från skolbiblioteket i Cody High school 2018 på grund av sexuellt innehåll och dubiösa litterära kvalitéer. American Library Association hade boken med på topp 10-listan för de mest utmanade böckerna på amerikanska folkbibliotek och skol-bibliotek. Har återkommande blivit förbjuden runt om i USA på grund av svordomar, droger, alkohol, rökning, naket och sexuella scener.
A Day in the Life of Marlon Bundo är en parodi på en bok med i princip samma namn, Marlon Bundo's Day in the Life of the Vice President, som USA:s förra vicepresident Mike Pences fru och dotter skrivit om deras kanin Marlon Bundo. Den parodiska boken är skriven av Jill Twiss, manusförfattare för nyhetssatirprogrammet Last Week Tonight with John Oliver, och illustratören EG Keller. I boken har kaninen Marlon Bundo en samkönad relation med en annan kanin, och boken skapades för att driva med den dåvarande vicepresidentens homofoba ställningstaganden. A Day in the Life of Marlon Bundo har sedan publiceringen vållat kontrovers och blivit förbjuden runt om i USA på grund av dess hbtq-tematik och dess politiska ställningstagande. På skolorna i Broward county togs boken bort med hänvisning till att det är opassande med negativiteten riktad om USAs regering.
Ellen Hopkins är en amerikansk författare känd för sina ungdomsromaner som ofta behandlar svåra och kontroversiella ämnen såsom drogmissbruk, övergrepp och psykisk ohälsa. Hennes böcker har varit föremål för skolförbud i flera delstater i USA.
Boken A Sin Such as This är en uppföljare till Love Lies Beneath och utforskar komplexa relationer och moraliska dilemman. Den har, liksom många av Hopkins verk, mött kritik för sitt innehåll och har blivit utmanad och förbjuden i vissa skolor och bibliotek. Kritiker menar att hennes böcker är för explicita för unga läsare, medan försvarare av hennes verk betonar att de ger en realistisk och viktig skildring av ungdomars verklighet. Bland annat har boken förbjudits från skolorna i West Des Moines Community Schools i väntan på utredning.
Hopkins själv har varit en aktiv röst mot censur och har argumenterat för att hennes böcker hjälper unga att förstå och navigera svåra situationer
Denna omfattande barnboksserie om flickan Alice och hennes uppväxt har genom åren förbjudits från flera skolor och bibliotek i USA. Serien om Alice lyfter ämnen som onani, homosexualitet, menstruation, kroppslig och sexuell utveckling. Även nekrofili diskuteras i koppling till en låt i en av böckerna. Dessa ämnen har ansetts olämpliga för barn, därför blev serien om Alice den näst mest förbjudna bokserien efter Harry potter under perioden 2000–2009 enligt American Library Association.