Förbjuden litteratur och censur i Sverige
Följande text är skriven av Kerstin Almegård som en del av handledningen för arbete med förbjuden litteratur och censur i Sverige. Handledningen togs fram inom ramen för Banned Books Week Sverige 2024.Kerstin Almegård är förläggare för sakprosa på Albert Bonniers förlag och har varit verksam i förlagsbranschen i mer än tjugo år. Hon har ett långt engagemang i yttrandefrihetsfrågor och har sedan 2014 suttit i Svenska PEN:s styrelse där hon nu även är ordförande. Följande text är skriven av henne.
Förbjuds böcker verkligen i Sverige? Världen över utmanas yttrandefriheten när auktoritära krafter bli starkare. Förbud och censur når även samhällen som tidigare setts som öppna och trycket på några av demokratins viktigaste platser, skolor och bibliotek, hårdnar. Så även i Sverige som historiskt haft ett starkt skydd av det fria ordet.
1766 fick Sverige som första land i världen en tryckfrihetsförordning, så unik för sin tid att Unesco 2023 utsåg den till ett världsminne. Förordningen garanterade rätten att publicera tankar och idéer i tryck – ett starkt skydd för det fria ordet även om vissa inskränkningar bestod.
1884 åtalades August Strindberg för hädelse när han i novellen "Dygdens lön" målade upp nattvarden som bedrägeri. Strindberg friades men brott mot trosfriden fanns kvar i svensk lag till 1971. Under andra världskriget inrättades censur med argumentet att man inte ville att Sverige skulle dras in i kriget. Det innebar att tidningar kunde beslagtas och fängelsestraff hotade de som publicerade känsliga texter.
Idag då? Tryck- och yttrandefriheten har fortfarande ett starkt skydd i Sverige, men det armlängds avstånd mellan politiken och kulturen som länge varit princip har blivit kortare. På senare tid har det gjorts allt fler försök att påverka biblioteken. Bibliotekarier rapporterar om otillbörlig påverkan från såväl politiker som allmänhet – påverkan som kan leda till att bibliotek inte köper in vissa böcker eller hoppar över vissa evenemang. Biblioteken har idag blivit en plats där hoten mot yttrandefriheten spelas ut i Sverige.
De som argumenterar för förbud av böcker i Sverige menar ofta att det handlar om att skydda barnen. När Hammarö kommun 2015 valde att plocka bort Christina Wahldéns ungdomsroman Kort kjol från undervisning på högstadiet var det för att föräldrar ansett att den var olämplig. Vem ska bestämma vilken litteratur som finns tillgänglig för vem i en demokrati?
Att prata om dessa frågor i ett öppet demokratiskt samtal är avgörande om vi vill att Sverige fortsatt ska vara känt för sitt starka skydd av yttrandefriheten.
Märit av Ing-Marie Eriksson
Märit bygger på Ing-Marie Erikssons egna barndomsupplevelser i den lilla byn Sikås i Jämtland på 1930- och 1940-talet. Romanen handlar om hennes granne, med det fingerade namnet Märit, som i boken beskrivs som "en tjugofemårig kvinna med en fyraårings förstånd". Eriksson och hennes syster fascineras av Märit och leker ofta med henne. Flickorna både skräms och intresserar sig för hennes förehavanden.
I boken skildras också hur illa Märit behandlas av byborna och hur hon misshandlas av sin mamma och bror. Märit skickas till slut till Frösö sjukhus där hon lever inspärrad resten av sitt liv.
Varför och hur boken förbjudits
Märit är den enda svenska roman som har fällts för förtal. Karaktärerna i boken är baserade på riktiga personer och verkliga händelser, och när Ing-Marie Eriksson och hennes förläggare innan publicering skulle byta ut alla namn missade de att byta ut namnet på Märits mamma på ett ställe. Ing-Marie Eriksson hade också i en intervju i samband med utgivningen sagt att berättelsen var baserad på verkliga händelser, vilket förvärrade hennes situation ytterligare. Detta ledde till att Märits bror stämde Ing-Marie Eriksson för förtal på grund av den, enligt dem, förvanskade och vanställande skildringen av Märits familj. Brodern menade också att uppgifterna om att Märit skulle blivit misshandlad var falska. Boken fälldes 1967 och Eriksson fick ett bötesstraff på 40 dagsböter à 15 kronor plus ett skadestånd på 5 000 kronor. I domen lyfts också det faktum att det inte var av allmänt intresse att peka ut verklighetens Märits mamma och bror som misshandlare.
Märit var Ing-Marie Eriksson debutroman och hon har berättat att hon vid den tiden inte visste vad man fick och inte fick skriva enligt lagen. Domen tvingade henne att bli modigare och hon hävdar bestämt att man måste vara modig när man skriver, annars blir det inte bra litteratur.
Ing-Marie Eriksson - författare till Märit
Ing-Marie Eriksson, född 1932 i Sikås i Jämtland, är den enda svenska romanförfattare som har dömts för förtal i ett tryck- frihetsåtal till följd av en bok. Hon arbetade som lärare har gett ut tolv romaner och tilldelats en rad litterära priser för sitt författarskap. Märit var hennes debutroman och hon fortsatte, trots domen, att skriva böcker baserade på verkligheten.
Kort kjol av Christina Wahldén
Kort kjol handlar om 16-åriga Myran som blir våldtagen av två klasskompisar efter en skolavslutning. Vi får följa hennes tankar, hennes skam och rädsla men också genom alla undersökningar, förhör och till slut rättegången. Det är en bok om ett brännande ämne och hur man ska kunna leva vidare efter att ha blivit utsatt för ett övergrepp.
Varför och hur boken förbjudits
Föräldrar i Hammarö kommun i Värmland blev 2015 upprörda över att Kort kjol användes i undervisning i åttonde klass. De tyckte att den utförliga skildringen av en våldtäkt var för grov och de hotade med att anmäla boken till Skolinspektionen. Boken hade använts i undervisning under en lång tid, men Hammarö kommun höll med föräldrarna om att den inte var lämplig och beslutade att ta bort den från alla kommunens skolor.
Som svar på detta valde förlaget Rabén & Sjögren att lägga ut boken för gratis nedladdning på sin hemsida under en period eftersom de såg det som oroande att enskilda föräldrar kunde diktera vad eleverna ska läsa. Christina Wahldén själv sa att hon "tycker det är ett större problem att det sker våldtäkter än att jag skrivit en bok om det. Jag har själv tonårsbarn, man hjälper inte barn genom att inte prata om svåra saker. Man kan inte skydda dem från allt, jag tror att det är bra att ha ett samtal där man tar upp svåra saker."
Christina Wahldén - författare till Kort kjol
Christina Wahldén, född 1965 i Järfälla, är författare och journalist som skrivit runt 80 böcker – för såväl barn, ungdomar och vuxna. Kort kjol var hennes debutroman och hon har skrivit flera kriminalromaner. Under sin tid som kriminalreporter på Svenska Dagbladet skrev hon mycket om våld mot kvinnor och barn. Christina Wahldén sitter också i styrelsen för IBBY (International Board on Books for Young People) som arbetar med att sprida kunskap om barnlitteratur världen över.
Dygdens lön av August Strindberg
Novellen "Dygdens lön" ingår i samlingen Giftas från 1884. Novellerna belyser den roll som äktenskapet och kärnfamiljen spelade i Strindbergs samtid. "Dygdens lön" handlar om Theodor vars mamma dör när han är tretton år. Innan sin död avtvingar hon honom ett kyskhetslöfte, tills han har gift sig vill säga, vilket kommer att plåga honom hela livet. Han väljer till slut att bli präst, trots att han tidigare föraktat kyrkan.
Novell i novellsamlingen Giftas.
Varför och hur boken förbjudits
Novellsamlingen hann bara vara ute i handeln i fyra dagar, sedan beslagtogs alla exemplar. 3500 hade dock redan hunnit säljas och var därmed i omlopp.
I en passage i novellen då Theodor ska konfirmera sig driver Strindberg med nattvarden som han beskriver som: Det oförskämda bedrägeriet som spelades med Högstedts Piccadon à 65 öre kannan och Lettströms majsoblater à 1 kr skålp(und), vilka av prästen utgavs för att vara den för över 1800 år sedan avrättade folkuppviglaren Jesus av Nasarets kött och blod”. August Strindberg blev åtalad för hädelse på grund av det han skrivit. Han friades från åtalet, men hade det blivit en fällande dom kunde straffet ha blivit upp till två års fängelse.
August Strindberg - författare till Dygdens lön
August Strindberg (1849–1912) var författare, konstnär och fotograf. Internationellt är han mest känd som dramatiker. Strindberg var en kontroversiell person under sin livstid då han bröt mot många av samhällets normer, såväl konstnärligt som när han deltog i samhällsdebatten. Han var ofta i konflikt med andra människor, bland annat genom den så kallade Strindbergsfejden då han skrev ett femtiotal artiklar i en rad aktuella frågor. Kritiken riktades framför allt mot kungahuset, Svenska Akademien och författarna Verner von Heidenstam och Sven Hedin. Även om Strindberg inte dömdes för hädelse för "Dygdens lön" så dömdes han både för misshandel och förtal under sin livstid.