James Joyce stora stilbildande epos om Leopold Bloom förbjöds i Storbritannien av Archibald Bodkin, den dåvarande allmänna chefsåklagaren i landet. Han ansåg att boken var obscen och vulgär. Förbudet var dock inte ett föremål för domstolarna i landet, förbudet upprätthölls istället av tull och postverket i Storbritannien. På den tiden dominerade den brittiska bokmarknaden den icke- amerikanska engelska bokmarknaden, förbudet i Storbritannien ledde alltså till att boken inte heller fanns tillgänglig i Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och Irland under tiden den var

I Sverige gick inte boken att låna på bibliotek eftersom Bibliotekstjänst (BTJ) och Stockholms stadsbibliotek ansåg att boken innehöll stereotypa människoskildringar och själlös pornografi. 1989 hotade också sex förlag att bojkotta Bokmässan i Göteborg eftersom Jackie Collins var inbjuden.

Boken förbjöds i Nya Zeeland bland annat på grund av oanständigt språk och skildringar av utomäktenskapligt sex.

Boken förbjöds i Australien på grund av bokens skildringar av utomäktenskapligt sex och oanständigt språk.

Boken förbjöds i Sydafrika på grund av bokens skildringar av utomäktenskapligt sex och svordomar.

Boken är en allegori över kontroll och makt i samhället och har fått uppmärksamhet för sin kritiska skildring av den kinesiska regimen och dess påverkan på individens liv och samhället som helhet. Ingen förläggare i Fastlandskina ville publicera romanen utan förhandsgranskning. När boken publicerades online så stoppades den av Kinas internetcensur.

Förbjöds av Censorship of Publications Board på Irland fram till och med 1960-talet för bokens skildringar av föräktenskapligt sex och allmänna frispråkighet kring sex.

Innan Simone de Beauvoir älskade Sartre älskade hon Zaza. Sartre ska enligt uppgift ha hållit för näsan när han läste manuset. Av rädsla att boken skulle uppfattas som för intim censurerade de Beauvoir sig själv och valde att inte publicera romanen. Boken gavs inte ut förrän 2020.