Finns det censur av barn- och ungdomslitteratur i Sverige idag?
Ladda ner en fri och utskrivningsbar posterversion av artikeln här
Finns det censur av barn- och ungdomslitteratur i Sverige? Det korta svaret är nej, det finns ingen statlig censur i Sverige på samma sätt som i en del andra länder. Däremot förekommer det påtryckningar av olika slag på till exempel bibliotek och förlag från politiker och privatpersoner, det vittnar bland annat de bibliotekarier och förläggare jag intervjuat om. Här handlar det främst om olika åsikter som krockar kring vad som är lämpligt för barn och unga att se och läsa. I flera fall är det föräldrar som reagerar på vad deras barn lånat på biblioteket. Ofta handlar det om att barnen lånat böcker som främst vänder sig till äldre barn, vilket Biblioteksbladet har rapporterat om i flera artiklar.
Temat HBTQI genererar upprörda röster både när det gäller program på biblioteken och den litteratur som finns i hyllorna. Ett exempel är de föreställningar teatersällskapet Bland drakar och dragqueens turnerar med, där dragqueens håller i sagostunder. Politiker och grupperingar på högerkanten har under åren kritiserat föreställningarna och både artisterna och de bibliotek där de ska uppträda har blivit hotade. De som kritiserar sagostunderna har också hävdat att den bok som sällskapet gett ut, Bland drakar och dragqueens, innehåller sagor om sex. Det stämmer inte. Bokens författare Petter Wallenberg har i polisförhör fått berätta att boken inte innehåller sex utan omgjorda klassiska sagor som Rödluvan och Askungen.
Bibliotekarier får också motta åsikter om är bland annat placering av böcker i biblioteket, böcker om sex och såväl programpunkter som böcker om häxor. Det finns exempel på att personer besökt ett bibliotek och filmat personalen samtidigt som de ifrågasatt enskilda titlar som finns på biblioteket. Men bibliotekarier vittnar även om det motsatta, att låntagare kontrollerar att biblioteket har vissa böcker till utlån. Här handlar det oftast om böcker vars språk eller bilder idag uppfattas som rasistiskt.
Även förlag mottar åsikter om böckers innehåll. Det kan till exempel handla om att läsare kritiserar att en bok skildrar en familj med två pappor, men också jakt, skrämmande böcker, att en prinsessa saknar bilbälte och att läsare anser en karaktär omoralisk. Bibliotekarier hör också av sig till förlag. Ett bibliotek skrev till Alfabeta förlag att de inte skulle köpa in boken Det är en gris på dagis av Johanna Thydell och Charlotte Ramel, med hänvisning till att det heter förskola inte dagis. Boken har i senare upplagor bytt namn till Det är en gris på föris. En förläggare jag intervjuat vittnar om att det blivit vanligare att den som hör av sig kräver att en bok ska dras in och att man hotar att kontakta media, göra inlägg i sociala medier med mera om inte förlaget gör så. Precis som hot och förföljelser riskerar det leda till självcensur och att förläggare undviker böcker med kontroversiella ämnen av rädsla för repressalier.
Boken om Bagar Bengtsson av Lennart Hellsing och Poul Ströyer
När Boken om bagar Bengtsson gavs ut 1966 kritiserades den av bland annat barnpsykologer och bibliotekarier. Man vände sig framför allt mot hur Lennart Hellsing och Poul Ströyer skildrar döden. Barnpsykologer och lärare tyckte att ämnet och den döda bagaren behandlades respektlöst bland annat då bagar Bengtsson begravs i en limpa, och några bibliotekarier valde att inte köpa in boken till sina bibliotek. Men åsikter stod mot åsikter och många tyckte boken var underhållande och såg inget fel i att skildra döden på det här sättet.
Kort kjol av Christina Wahldén
Efter att boken Kort kjol under många år använts i undervisningen på en skola i Hammarö kommun reagerade föräldrar på innehållet. Boken lästes av åttondeklassarna och föräldrarna ansåg att skildringen av den gruppvåldtäkt boken tar avstamp i var alldeles för grov. Ledningen i kommunen gick på föräldrarnas spår och ansåg att boken inte kunde användas i helklassundervisning. Däremot fanns inget totalförbud mot boken på skolan. Författaren Christina Wahldén menade i ett svar på kritiken att det var värre att det sker våldtäkter än att de går att läsa om i en bok. Även förlaget Rabén & Sjögren ifrågasatte att föräldrarna ville få bort boken från skolan och valde att under två veckor lägga upp boken fritt tillgänglig för nedladdning.
Harry Potter-serien av J.K. Rowling
I flera länder har många reagerat på innehållet i böckerna om Harry Potter. Bokserien är en av de mest ifrågasatta i USA, bland annat på grund av det magiska innehållet som vissa menar främjar häxkonst, satanism, ockulta teman och familjefientliga värderingar. I Sverige tog en kristen skola bort Harry Potter-böckerna från skolbiblioteket. De tyckte att böckerna inte passade skolans värderingar då de bland annat innehåller spådomar och svordomar. Eleverna blev även tillsagda att lämna sina egna exemplar av böckerna hemma.
Gender Queer av Maia Kobabe
En av de mest omstridda böckerna i USA under senare år är Gender Queer av Maia Kobabe. Anmälarna anser att boken beskriver sex för detaljerat samt vänder sig mot HBTQI-temat. Även i Sverige har boken skapat debatt. En elev i mellanstadiet på en skola i Norrköping lånade hem boken varpå hens föräldrar reagerade på innehållet och ville att boken skulle tas bort från skolbiblioteket. Rektorn ska då ha beslutat att boken endast fick lånas ut till högstadieelever och att den skulle placeras på en plats i biblioteket som inte var tillgänglig för mellanstadieelever. En annan mellanstadieelev försökte låna boken men blev nekad med hänvisning till olämpligt innehåll. I efterhand har rektorn förnekat att mellanstadieelever förbjudits att låna boken, men skolbibliotekarien har hävdat att instruktionerna från rektor var att ställa undan boken och att den endast fick lånas av högstadieelever.
Sofia Gydemo är kommunikatör på Svenska Barnboksinstitutet. Hon är projektledare för institutets årliga Bokprovning och arbetar bland annat med föreläsningar, studiebesök, utställningar och den nyutkomna barn- och ungdomslitteraturen.
Källor och vidare läsning
Texten bygger till viss del på intervjuer med bibliotekarier med erfarenhet från skol- och folkbibliotek samt med medarbetare på bokförlagen Alfabeta, Idus, Lilla Piratförlaget, Natur & Kultur, Rabén & Sjögren. Intervjuerna genomfördes under 2024 och 2026. Flera av de fall som tas upp har också behandlats i forskning, rapporter och nyhetsmedier, däribland följande:
Love Ahlstrand, ”"Kort kjol" för grov för Hammarö”, Dagens Nyheter, 19 oktober 2015.
Johanna Alm Dahlin, ”Som om vi ska bära hela samhället” En rapport om bibliotekariernas arbetsmiljö och bidrag till samhället. DIK, 2023.
Erika Josefsson, ”Dragartist tar rättsstrid: Polisen är fantastisk”, Aftobladet, 13 mars 2026.
Lena Kåreland, En sång för att leva bättre: om Lennart Hellsings författarskap. Stockholm: Rabén & Sjögren, 2002.
Nisse Larsson, Hela Hellsing. Stockholm: Rabén & Sjögren, 2004.
Alva Nilsson, ”Kim försökte låna boken – men fick nej: "Det är helt sjukt"”, Norrköpings tidningar, 3 mars 2025.
Martin Röshammar, ”SD-ledamot: "Förbjud sagostund med dragartister"”, Biblioteksbladet, 25 oktober 2022.
Sophie Stigfur, ”Bibliotekarier hängs ut på youtube: ”Fruktansvärt att det händer igen””, Magasin K, 21 januari 2026.
Svenska Pen, ”Lista över förbjuden litteratur”.
”Harry Potter portad på kristen skola”, Svenska Dagbladet, 22 maj 2003.