Om utrensningar och bokförbud vid skolor och offentliga bibliotek i USA
Ladda ner en fri och utskrivningsbar posterversion av artikeln här
I USA skyddas yttrandefriheten av första tillägget till konstitutionen. Tillägget antogs 1791 och slår fast att det i USA inte får stiftas några lagar som inskränker yttrande- och pressfriheten eller begränsar människors religionsfrihet och rätt att samlas och demonstrera offentligt. Men paradoxalt nog har tusentals böcker ändå förbjudits och rensats ut från amerikanska bibliotek de senaste åren, och i flera delstater har nya lagar antagits som gör det lättare att censurera författare, förläggare och bibliotekarier. Den här texten ger en förklaring till hur det kunnat bli så, följt av tre exempel på böcker som förbjudits vid amerikanska bibliotek.
Oscar Jansson är forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, där han också undervisar i litteratursociologi, litteraturhistoria och barn- och ungdomslitteratur. Han ingår i styrgruppen för Komplitt vid Språk- och litteraturcentrum och leder ett internationellt forskningsnätverk om censurerad och förbjuden litteratur.
Nya tillvägagångsätt för bokförbud
Bokförbud och utrensningar från bibliotek är inte ett nytt fenomen i USA. Ett tidigt exempel är att Mark Twains The Adventures of Huckelberry Finn bannlystes från biblioteket i Concord, Massachusetts redan vintern 1885, eftersom biblioteksledningen menade att romanens skildring av vänskapen mellan en fattig vit pojke och en förrymd slav var moraliskt opassande och saknade litterära kvaliteter. Olika typer av förbud löper därefter som en röd tråd genom 1900-talet, med en rad uppmärksammade fall då böcker i olika genrer censurerats, stoppats från försäljning och konfiskerats av myndigheter. Från 1970-talet och framåt är det särskilt vanligt med så kallade ”book challenges” vid offentliga bibliotek, då det prövas om en bok är lämplig för utlåning till allmänheten. Men antalet fall har mer än tiofaldigats under 2020-talet. Tidigare brukade knappt 300 enskilda boktitlar pekas ut som olämpliga varje år, vanligen på grund av hur de skildrar sex, genus eller rasfrågan i USA:s historia. 2025 hade siffran ökat till 4235.
Den dramatiska ökningen av omstridda böcker vid amerikanska bibliotek beror till viss del på en polarisering av den kulturella och politiska offentligheten i landet. Konfliktnivån har helt enkelt blivit högre och åsikter som uttrycks i tidningar, TV och på internet mer extrema. Än viktigare är dock att de som vill förbjuda böcker utvecklat nya tillvägagångsätt för att göra det, och att flera delstater antagit lagar som ökar den politiska kontrollen över skolor och bibliotek
Den traditionella bilden av en så kallad ”book challenge” är att föräldrar menar att en bok deras barn läst i skolan eller lånat på biblioteket är opassande och därför kräver att den granskas. Hur en sådan granskning går till varierar kraftigt, men rekommendationen har länge varit att bibliotekarier, politiska företrädare, lärare och andra parter läser boken i sin helhet och därefter beslutar om den ska finnas på biblioteket och för vilka åldersgrupper den i så fall ska vara tillgänglig. En måttstock för beslutet är det så kallade Miller-testet. Det utvecklades av amerikanska Högsta domstolen samband med rättsfallet Miller v. California (1973) och prövar både om boken i fråga bryter mot allmänna moraliska normer och om den i sin helhet har några litterära, politiska eller kunskapsmässiga värden.
I kontrast till detta är det typiska förfarandet under 2020-talet är att intresseorganisationer och politiker kräver att böcker granskas av ideologiska skäl, inte att enskilda föräldrar oroar sig för vad deras barn läst. Enligt kartläggningar av PEN America och American Library Association stod föräldrar enbart för 3% av det totala antalet krav på granskningar vid olika bibliotek år 2025, medan hela 92% ingick i organiserade kampanjer. Det är också vanligt att tio- eller hundratals böcker pekas ut som olämpliga i ett svep, ofta via listor som cirkulerar mellan kommuner och delstater. Många bedömare menar att det är en medveten strategi för att överösa beslutsfattare med material och försvåra att de omstridda böckerna faktiskt granskas i sin helhet, såsom Miller-testet föreskriver.
Omstridda böcker och kritiserade lagar
En ”book challenge” är en lokal och administrativ process, inte en rättslig prövning. Det är alltså inte jurister som utreder och fattar beslut om huruvida en bok ska förbjudas, utan lokalpolitiker och ledningen för skoldistrikt och bibliotek. Men de lokala besluten kan överklagas och prövas juridiskt på delstatlig eller federal nivå, potentiellt sett ända upp till Högsta domstolen. När det sker sätts besluten i direkt relation till den amerikanska konstitutionen och första tilläggets skydd av yttrande- och pressfriheten.
Det mest välkända överklagandet av ett lokalt bokförbud är Island Trees School District v. Pico (1982). I korthet handlar fallet om en grupp ungdomar som stämde ett skoldistrikt i New York efter att flera böcker rensats ut och förbjudits från ett skolbibliotek, då de menade att förbuden kränkte deras rättigheter enligt första tillägget till amerikanska konstitutionen. På delstatlig nivå fick skolledningen rätt, men den federala Högsta domstolen var kluven: fyra domare gav ungdomarna rätt och menade att skolledningen inte hade konstitutionellt stöd att förbjuda böcker de inte tycker om, medan fyra andra domare tvärtom menade att skolledningen hade rätt att reglera bibliotekets samlingar utifrån pedagogiska och en rad andra principer. Den nionde domaren menade i sin tur att fallet inte borde behandlas av Högsta domstolen och vägrade sälla sig till ett beslut. Island Trees School District v. Pico ledde därför inte till något starkt prejudikat, men det var det första rättsfallet där det framfördes argument om konstitutionellt skydd för den enskildes rätt att i bibliotekssammanhang fritt välja vad hen vill läsa. Skiljelinjen mellan att se utrensningar vid skolbibliotek som en fråga om yttrandefrihet eller pedagogik har också haft stort inflytande på senare lagstiftning och rättsprocesser.
Ett exempel är att Florida våren 2022 antog ”Parental Rights in Education Act”. Som namnet antyder är det en lag som stärker föräldrars rätt till inflytande över sina barns utbildning, men den ställer också upp strikta regler för vad och hur skolor får undervisa om könsroller, sex och kärleksrelationer. Det har lett till att skolbibliotek i ett svep rensats på böcker med minsta hänvisning till sex och HBTQ-personer, vanligen som led i koordinerade kampanjer från politiker och intresseorganisationer. Ett annat exempel är rättsfallet Mahmoud v. Taylor (2025), där Högsta domstolen gav föräldrar och skolelever i Maryland rätt att utifrån sina religiösa övertygelser avstå från olika undervisningsmoment. I domslutet lyfts bland annat barnens rätt att inte läsa bilderboken Uncle Bobby’s Wedding i skolan. Boken skildrar nämligen ett samkönat äktenskap, vilken domarna menar kan vara kränkande för religiösa personer som ser homosexualitet som en synd.
I både Island Trees School District v. Pico och Mahmoud v. Taylor handlar den juridiska konflikten om individens och skolans rättigheter och ansvar. Vilket väger tyngst, barnets rätt att uttrycka sig och själv välja böcker att läsa, eller skolans rätt att planera och styra barnets utbildning? Och hur ska föräldrarnas ansvar vägas mot barnets och skolans rättigheter? Det anmärkningsvärda med domslutet i Mahmoud v. Taylor är den starka betoningen vid att skolan måste anpassa sig efter de krav barn och föräldrar ställer på vad som sägs i skolan och vilka böcker man läser. I praktiken innebär det ett konstitutionellt skydd för bokförbud – i bjärt kontrast till första tilläggets garantier för yttrande- och pressfriheten.
Sex och genus: ett vanligt skäl till att böcker förbjuds
Ett av de vanligast skälen till att böcker rensas bort från amerikanska skolor och bibliotek är att de skildrar sex och HBTQ-personer, just som i fallet med bilderboken Uncle Bobby’s Wedding. Det beror på att frågor om genus och sexualitet ofta knyter an till mer övergripande moraliska och religiösa levnadsregler, vare sig en argumenterar för allas rätt att älska den de vill eller har en mer konservativ syn på till exempel samkönade relationer, äktenskap och abort. Tre av de böcker som förbjudits allra flest gånger vid amerikanska bibliotek på grund av hur de skildrar sex och genus är Judy Blumes Forever, Laurie Halse Andersons Speak och Maia Kobabes Gender Queer.
Forever av Judy Blume (1975)
I långa perioder har Judy Blumes böcker toppat listorna över de mest omstridda böckerna vid amerikanska skolor och bibliotek. Det beror till stor del på att de skildrar sex på ett öppet sätt och uppmuntrar till kritiska reflektioner kring religion och moral. Det gäller inte minst ungdomsboken Forever från 1975, en kärleksberättelse om tonåringarna Katherine och Michael. De går sista året på high school i småstaden Westfield, New Jersey, och förälskar sig i varandra efter att de träffats på en nyårsfest. De blir tillsammans, umgås med vänner, åker på en skidresa till Vermont, har sex och finner en allt större trygghet i varandras sällskap. Men eftersom de har skilda planer på vad de ska göra efter skolan är det redan tidigt uppenbart att förhållandet inte kommer vara för evigt, och i romanens slut skiljs de åt. Det väckte stark kritik under 1970-talet och boken förbjuds vid en rad bibliotek, med hänvisning till dess skildring av utomäktenskaplig sex som något naturligt, njutbart och relativt oproblematiskt.
Speak av Laurie Halse Anderson (1999)
Speak handlar om Melinda Sordinos första år på high school. Det börjar på sämsta tänkbara sätt, då hon under sommarlovet våldtas av en äldre kille som går på samma skola. Våldtäkten sker på en fest och Melinda lyckas ringa polisen, men när larmcentralen svarar förmår hon inte säga vad som hänt. Det gör att de andra ungdomarna på festen tror att hon ringt polisen för att skvallra om minderåriga som dricker alkohol. När skolan börjar är hon därför utfryst från alla tänkbara sociala grupperingar, utelämnad att ensam hantera våldtäktens trauma.
Anderson har fått mycket beröm för Speak, särskilt för hur hon skildrar de psykologiska effekterna av sexuella övergrepp. Men romanen hör också till de mest omstridda i modern tid i USA och den har förbjudits från både skolor och bibliotek – ofta just på grund av att berättelsen kretsar kring en våldtäkt, vilket kritiker menar är ett opassande ämne för ungdomar att läsa om.
Gender Queer av Maia Kobabe (2019)
Maia Kobabes Gender Queer är en självbiografisk serieroman. Den handlar om Maias uppväxt på amerikanska västkusten under 1990-talet och början av 2000-talet. Särskild tonvikt läggs frågor om könsidentitet och sexualitet, först i barndomen genom en krock mellan Maias självförståelse och traditionella könsnormer, senare genom hens i puberteten framväxande könsdysfori och hur hen som ung vuxen kommer ut som icke-binär. På grund av HBTQ-tematiken har boken kritiserats och rensats ut från en lång rad skolor och bibliotek i USA. Enstaka illustrationer och meningar har också använts i politiska smutskastningskampanjer som framställer HBTQ-personer som perverterade och boken själv som obscen. Samtidigt är det värt att påpeka är att många försvarat boken och att den uppmärksamhet kontroverserna genererat i media bidragit till bokens internationella spridning.
Oscar Jansson är forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, där han också undervisar i litteratursociologi, litteraturhistoria och barn- och ungdomslitteratur. Han ingår i styrgruppen för Komplitt vid Språk- och litteraturcentrum och leder ett internationellt forskningsnätverk om censurerad och förbjuden litteratur.
Referenser & vidare läsning
Den amerikanska biblioteksorganisationen (ALA) bevakar ”book challenges” och förbud vid amerikanska bibliotek, med årliga rapporter om antalet fall och varför böckerna blivit omstridda. Rapporterna är fritt tillgängliga via ALA.
Både den amerikanska konstitutionen, inklusive dess tillägg, och den Högsta domstolens överläggningar och beslut är tillgängliga online. Det finns också en rad artiklar i nyhets-medier, encyklopedier och vetenskapliga publikationer om Miller v. California (1973), Board of Education v. Pico (1982) och Mahmoud v. Taylor (2025), liksom om ”Parental Rights in Education Act” (2022). Såväl ”book challenges” som de rättsliga principerna bakom dem behandlas också i en flertalet vetenskapliga texter, däribland de följande:
Marjorie Heins, Not in Front of the Children: ’Indecency,’ Censorship, and the Innocence of Youth, Rutgers University Press 2007
Caren J. Town, ”Unsuitable” Books: Young Adult Fiction and Censorship, McFarland 2014
Marianne Wood Forrest. The Censorship Acceleration: An Analysis of Book Ban Trends After 2020. EveryLibrary Institute 2025
Cinzia Schiavini. ”The N-Word and Beyond. Mark Twain, Adventures of Huckleberry Finn and Political Correctness”, Lea, 11, 133–143, 2022