Den ryske författaren Boris Akunin har officiellt klassats som utländsk agent av ryska myndigheter. Beslutet grundar sig på hans uttalade kritik mot kriget i Ukraina och den ryska regeringens politik. Akunin, vars riktiga namn är Grigorij Tjchartisjvili, har länge varit en kritiker av Vladimir Putin och har levt i exil sedan Rysslands annektering av Krim 2014.
Att få stämpeln "utländsk agent" innebär att han måste redovisa sina finansieringskällor och märka alla sina publikationer, inklusive inlägg på sociala medier, med en särskild tagg. Dessutom har hans böcker tagits bort från bokhandlar i Ryssland, vilket begränsar hans kulturella inflytande i landet.
Akunin är mest känd för sina historiska detektivromaner, där hans mest populära verk kretsar kring karaktären Erast Fandorin, där boken Yama ingår. Trots censuren fortsätter han att vara en betydande röst i den ryska oppositionen och en stark kritiker av den nuvarande regimen.
H. G. Wells, som ofta har kallats science fiction-litteraturens fader, fick se sin sista roman You Can’t Be Too Careful förbjudas i Spanien av Francoregimen. Anledningarna regimen uppgav var att boken kritiserade katolska kyrkan samt för hur boken skildrar bombningen av den baskiska staden Guernica 1937 – en bombning som Franco tog initiativ till.
Prvoslav Vujčić fängslades i en vecka efter att ha reciterat en dikt som kritiserade forna Jugoslaviens kommunistiska styre. Under tiden i fängelse skrev han boken Castration of the wind som direkt förbjöds av den kommunistiska regimen i landet. Boken återpublicerades 2005.
Cait och Bridget, två unga irländska tjejer som har vuxit upp tillsammans, blir utkastade från sin kristna skola. De lämnar sin hembygd med sikte på storstaden i jakt på kärlek och frihet. Denna resa sätter deras relation på prov. Cait letar efter den sanna kärleken medan Bridget vill uppleva livet som singeltjej i storstan. Denna till synes okontroversiella berättelse om att växa upp och finna sig själv väckte ramaskri på Irland. Böckerna gick emot de konservativa normerna genom att skildra kvinnlig sexualitet – det gillades inte av katolska kyrkan. Böckerna var länge förbjudna på Irland och präster anordnade bokbål där första boken i serien, Två flickor på Irland, brändes i protest.
Enligt författarna Nicholas Karolides, Margaret Bald och Dawn B. Sova blev boken utsatt för flera förbudsförsök i många amerikanska delstater under olika tidsperioder. Detta hävdar även NCAC (National Coaltion Against Censorship), Marshall University och bloggen Banned Books. I alla förbud och förbudsförsök hänvisas till bokens obscena innehåll och hur den gestaltar ras relationer.
I december 1964 lade Margit Borg-Sundman(Samlingspartiet), ledamot i Finlands riksdag, fram en parlamentarisk utredning, undertecknad av 18 partikollegor, som varnade för blasfemisk och normbrytande litteratur. Hon nämnde inte Hannu Salamaa eller boken Midsommardansen vid namn men betonade senare att initiativet riktade sig mot ”moraliskt nihilism” i stort.
I januari 1965 beslutade justitieminister J.O. Söderhjelm att väcka åtal för hädelse mot Salamaa och förlaget Otava. Processen väckte starka reaktioner i kulturkretsar och bland författare. Hovrätten dömde Salamaa 1966 till tre månaders villkorligt fängelse och beordrade att osålda exemplar av Midsommardansen skulle förstöras. Domen fastställdes av Högsta domstolen, men president Kekkonen benådade Salamaa 1968 efter påtryckningar från Finlands författarförbun och Finska PEN.
Vida del Che började säljas i januari 1968 och bara några månader senare gjordes en razzia mot förlaget. Hela utgåvan och originalen konfiskerades och förstördes. En tid innan detta hade den konservativa tidningen La Nacion gått ut och varnat om faran med serietidningar om revolutionära figurer som Che Guevara.
Enrique Breccia, den ena illustratören, lyckades gömma ett färdigtecknat manuskript. Tack vare det gömda manuskriptet kunde boken publiceras igen 2008.
1951 gick Gidé bort vid 81års ålder. Året efter beslutade Vatikanen och den katolska kyrkan att Gidés böcker skulle vara förbjudna när de skrev in honom i Index librorum prohibitorum. I Heliga stolens dagstidning L'Osservatore Romano kommenterade man beslutet att postumt skriva in Gidé i indexet med att hans gärning nu var fixerad, ingen botgöring var möjlig. Han hade levet ett anti-kristet liv och det präglade även hans författarskap, menade man.
I hans författarskap ingick boken Den omoraliske, det är lätt att anta att dess tematik med sexuella relationer och den manlige huvudpersonens attraktion till andra män och yngre pojkar spelade en betydande roll att Gides författarskap skrev in i kyrkans index.
Anatole France tilldelades nobelpriset i litteratur 1921 med motiveringen ”såsom ett erkännande av hans lysande författarverksamhet, präglad av ädel stilkonst, av vidhjärtad humanitet, av behag och franskt lynne”. 1922 förbjöds hela hans författarskap av katolska kyrkans när de skrev in honom i Index librorum prohibitorum, kyrkans officiella lista över böcker som inte ska läsas. France själv såg kyrkans utfall som en utmärkelse
Henri Bergson var en fransk filosof och författare. Bergson disputerade med sin avhandling Tiden och den fria viljan 1889, verket är hans mest kända. Bergson tilldelades nobelpriset i litteratur 1927 med motiveringen ”som ett erkännande åt hans rika och livgivande idéer och den glänsande konst varmed de framburits”
1914 förbjöd Vatikanstaten Bergsons hela författarskap då de skrev in honom i Index librorum prohibitorum, den katolska kyrkans lista över böcker som inte får läsas. Bergson anklagades av den katolska kyrkan för panteism, en filosofisk lära som gör gällande att naturen, världen och universum är sammanlänkade genom ett transcendentalt andligt väsen i vilket allting är ett – även gud och universum.
Romanen Äcklet följer Antoine Roquentin, en 30-årig man som bosatt sig i den franska hamnstaden Bouville efter ett omväxlande liv. När han försöker skriva ett historiskt verk börjar han plågas av "äcklet", en insikt som stör hans arbete, relationer och syn på världen. Romanen utforskar främlingskap, absurditet och Sartres existentialistiska filosofi.
1948 skrev Vatikanen och den Katolska kyrkan in hela hans författarskap("Opera omnia") i Index librorum prohibitorum, kyrkans lista över böcker som inte ska läsas av katoliker, då böckerna kan påverka deras tro och moral negativt. En lista som kyrkan började föra under 1500-talet.
2012 uttryckte den dåvaranden borgmästare i Buenos Aires Mauricio Macri planer på att plocka bort den klassiska serietidningen El Eternauta av H. G. Oesterheld och Fransisco Solano Lopez från skolorna i Buenos Aires för att skydda stadens barn mot ideologisk påverkan. Efter protester backade Macri snabbt från beslutet. Han menade att han uttryckt sig klumpigt och att han egentligen syftade på El Nestornauta, en street art-stencil som spreds under den här tiden där man hade tagit Nestor Kirchners ansikte och satt det på karaktären El eternautas kropp. Street art-aktionen hade initierats av vänstrungdomsorganisationen La Campora för att hylla den bortgånga föredetta presidenten Nestor Kirchner.
ALA (The American Library Association) har dokumenterat att boken utsattes för förbudsförsök på skolbibliotek i flera amerikanska delstater. Skälen som anges syftar till att böckerna är alltför våldsamma för barn och därför opassande.
Skippyjon Jones är en serie barnböcker om siameskatten Skippyjon Jones som identifierar sig som en chihuahua då han inte gillar sina syskon eller sin mamma. Boken användes sig av låtsasspanska och karaktären har fantasivänner som också är chihuahuor som han kallar Los Chimichangas.
Boken har blivit populär men även kontroversiell, då kritiker menar att den gör stereotyper av mexikaner. 2018 var serien med på American Library Associations lista över de mest formellt ifrågasatta böckerna. Att formellt ifrågasätta en bok (i amerikansk engelsk kontext: "challenge") är första steget för att få en bok bortplockad från cirkulation från bibliotek, skolbibliotek och undervisning. När ett formellt ifrågasättande läggs fram så behöver beslutande organ (biblioteksstyrelser, skolstyrelser/skoldistrikt) fatta ett formellt beslut om boken ska plockas bort eller vara kvar i cirkulation. Ofta dras boken som är föremål för formellt ifrågasättande in tillfälligt i väntan på beslut.
ALA (The American Library Association) har dokumenterat att boken utsattes för förbudsförsök i flera amerikanska delstater, med hänvisning till sexuellt innehåll och oanständigt språk. Den har förbjudits från läslistor och plockats bort från klassrum enligt uppgifter.
Ursula K Le Guins science fiction-roman The left hand of darkness (Mörkrets vänstra hand på svenska) är en av flera böcker som lobbyorganisationen Clean up Alabama har försökt förmå biblioteken i Cullman county, Alabama att ta bort ur sina samlingar. Fler av böckerna de försökt få bort från biblioteken har tydlig HBTQ-tematik, däribland The left hand of darkness.
ALA (The American Library Association) har dokumenterat att boken utsattes för förbudsförsök på skolbibliotek i flera amerikanska delstater. Anledningar som uppgavs syftade till att boken innehåller rasistiska uttryck och är i strid mot samhällets värderingar.
Efter utgivningen av barnboken Meseország mindenkié (Sagolandet tillhör alla) i Ungern hösten 2020 uppstod en omfattande kontrovers. Den ultrakonservativa intressegruppen CitizenGO skapade en namninsamling online där man ville stoppa boken för att man menade att den hotade barn välmående och uppväxt. Högerextrema partiet Vårt hemland och dess företrädare Dóra Dúró agerade öppet mot boken, bland annat genom att offentligt förstöra ett exemplar och kalla den ”homosexuell propaganda”.
Lokalt infördes även förbud: i Nagymaros togs boken bort från biblioteket efter ett klagomål, och borgmästaren hänvisade till lagar som skulle förbjuda dess närhet till skolor. I Csepel beslutade borgmästaren att förbjuda boken i kommunala förskolor och daghem. Amnesty International kritiserade dessa åtgärder som olagliga.
Premiärminister Viktor Orbán kommenterade frågan i radio och betonade att Ungern är tolerant mot homosexualitet men att ”barn ska lämnas ifred”. Kontroversen användes senare som grund för en folkomröstning och för att driva igenom en lag som begränsade presentationen av homosexualitet, något som mötte stark kritik både inom landet och från EU.
Sammantaget blev boken en central symbol i den politiska debatten, där partier, intressegrupper och lokala politiker försökte stoppa dess spridning, samtidigt som regeringens uttalanden och lagstiftning gav frågan internationell uppmärksamhet.
Den ryska barnboksserien Beastly crimes om djurdetektiver i skogens värld drabbades av censurförsök pådrivet av ett av Rysslands största förlag mot bakgrund av den ryska federala lagen "om skydd av barn från information som är skadlig för deras hälsa och utveckling". Enligt lagen är det förbjudet att sprida information till barn som:
- Framkallar rädsla, skräck eller panik hos barn.
- Skildrar våld, olagliga aktiviteter, drogmissbruk eller självskadebeteenden.
- Propagerar för "icke-traditionella sexuella relationer" (tillägg 2013).
Förlaget ville göra stora ändringar i bland annat tecknarstilen för att göra bilderna sötare, man ville ändra åldersrekommendationen från 8 och uppåt till 14 och uppåt och man opponerade sig mot vad man menade var ett våldsamt och skrämmande innehåll i vissa titlar samt referenser till alkoholliknande drycker.
Författaren valde att gå vidare med ett annat förlag som inte gjorde några ändringar och publicerade böckerna så som de var tänkta.
ALA (The American Library Association) har dokumenterat att boken utsattes för förbudsförsök i flera amerikanska delstater, både på skolbibliotek och offentliga bibliotek. Boken har flyttats från barnavdelning till vuxenavdelning och även tagits bort från läslistor inom hela skoldistrikt. Skälen som anges syftar till att boken är opassande för barn för att den främjar HBTQI relaterade sexualiteter.
ALA (The American Library Association) har dokumenterat att boken utsattes för förbudsförsök på skolbibliotek i flera amerikanska delstater. I Ohio plockades den bort från läslistor på en skola. Anledningen till förbudsförsöken var att boken ansågs skildra sexuellt provokativt innehåll och våld.
Enligt podcasten "Banned Library" utsattes för förbudsförsök i flera amerikanska delstater under 1990 talet. Skälen som anfördes innefattade att den skulle vara olämplig för barn, att den innehåller oanständigt språk och referenser till alkohol och tobak, och att den skulle uppmana till trots mot auktoriteter. Boken har även flyttats från klassrum till skolbibliotek där tillgången begränsats i somliga fall.
2020 polisanmäldes Aron Flam av Beredskapsmuseet, som äger upphovsrätten till "En svensk tiger". Beredskapsmuseet menade att omslaget till boken utgjorde ett plagiat. I juni samma år blev Flam åtalad för upphovsrättsbrott för bokens omslag. Beredskapsmuseet yrkade på ett skadestånd på 250 000 kronor, vilket senare höjdes till 1,5 miljoner kronor, samt vite vid upprepad användning av den omarbetade versionen av omslaget. Till följd av åtalet beslagtog polisen 2 282 exemplar av bokenPatent- och marknadsöverdomstolen hävde beslaget den 13 augusti.
Novellsamlingen hann bara vara ute i handeln i fyra dagar, sedan beslagtogs alla exemplar. 3500 hade dock redan hunnit säljas och var därmed i omlopp.
I en passage i novellen då Theodor ska konfirmera sig driver Strindberg med nattvarden som han beskriver som: ”Det oförskämda bedrägeriet som spelades med Högstedts Piccadon à 65 öre kannan och Lettströms majsoblater à 1 kr skålp(und), vilka av prästen utgavs för att vara den för över 1800 år sedan avrättade folkuppviglaren Jesus av Nasarets kött och blod”. August Strindberg blev åtalad för hädelse på grund av det han skrivit. Han friades från åtalet, men hade det blivit en fällande dom kunde straffet ha blivit upp till två års fängelse.